Här ser ni en av de finaste presenter jag nånsin fått. En kopia av en Bruno Mattsson stol, det är min svärfar Sven som gjort den och undertill är den märkt SG 53-54. I början av femtiotalet ordnade hushållningssällskapet slöjdkurser för landsbygdens ungdom under sommarlovet. Man höll till i skolans slöjdsal och Sven som var stjärnan i gruppen gjorde den här fina stolen. För några år sen renoverade han den och frågade då om jag ville ha den eftersom han tyckte skulle passa hemma hos oss. Vilken lycka!
Jag sitter dagligen i den, stickar och lyssnar på radio. Imorgon börjar något ni inte får missa, Göran Tunström läser ur sin bok Juloratoriet . Jag tycker hans uppläsningar är så bra.
Den blå burken i fönstret är ett loppisfynd. När jag såg den klack det till i mig, färgen är så intensiv och vacker. När jag var liten och förkyld fick jag Vicks salva på bröstet och burken salvan låg i hade den färgen.
Ha det bra i mörkret
Boktips: Vinterstickat
13 timmar sedan
3 kommentarer:
Både stolen och burken är fina. Jag omger mig med sådana stolar på jobbet och blå glas av olika ålder när jag kommer hem. En del av kulturarvet för vår generation antagligen.
Jättefin fåtölj och förmodligen skön också!
Blått ligger nog nära mångas hjärtan.
Skicka en kommentar