söndag 1 februari 2009

Nyputsad veranda

För åtta år sen blev husets veranda färdigbyggd. Det är guldklimpen som grävt, murat, snickrat och målat den. Vårt hus är från 1930 talet så det var viktigt att den skulle passa till huset. För att stämma rikitgt bra har vi beställt fönster i samma storlek som i övriga huset.

Verandan är min livsnerv. Där sitter jag och lyssnar på p1 och stickar så fort jag kommer åt.
Idag har jag putsat alla fönster, 8 stycken med dubbla rutor. Ett hårt jobb som ger verklig lön för mödan. Hela rummet lyser när man är klar. Passar på att visa två nya saker jag är verkligt glad för. Fällen i gungstolen som jag köpt av fale artut och kudden i korgstolen jag bytt med Nusse.
Nu är det snart dags att gå ner i källaren och börja plantera om pelargonerna, när det är gjort får de flytta upp. Därför är det ovanligt tomt och kalt på förnsterbänkarna just nu, men tro mig, det brukar bli knökat mot sommaren.
Hej fr. Koftan

5 kommentarer:

teresa sa...

Vilken fin veranda - en så´n drömmer jag om, ännu så länge!
(och mina perlargoner får övervintra inne, eftersom jag inte har ngn källare...)

Åsa i Skuttunge sa...

Vilken underbar veranda! Har önskat mig en länge men av någon anledning uppstår den inte av sig själv...=)- även fast vårt hus skulle prydas av en.

fale artut sa...

Åh, så fullkommligt UNDERBART!
Där lägger sig friden över allas vår Kofta, det ser man ju på direkten! Kudden är underbar också, jag fick just lite inspiration! Tack, tack!
En sån Guldklimp, så bra att ni fann varann!

Anonym sa...

Jag kan tänka mig ett byte till, din veranda mot vår lilla skitbalkong? :)

Anonym sa...

Åh, så vackert du ser ut att ha det! Härligt när solen dränker din korgstol med fina kudden!