Så kan det gå om man läser fel

På försommaren 2001 anordnade Gunnebo slotts trädgård en pelargoneftermiddag med föredrag av Karin Martinsson som du nyligen kommit ut med sin bok Pelargoner kulturarv i kruka.Då var jag inne i en hysterisk pelargonperiod och hade många krukor hemma. Min kompis Anna och jag beslutade raskt att vi skulle besöka Gunnebo och lyssna på föredraget.

Då vi kom fram såldes småplantor från Fibrex i England och vi blev helt till oss! Fibrex förvaltar den Engelska nationalsamlingen av pelargoner och vi gjorde flera fynd. Bla. några Deacons och så köpte vi även några single zonals för att de var så maffigt stora och vackra i färgen.Så när det var dags för föreläsningen på slottet hade vi ett antal kassar med plantor med oss in.
Föreläsningen hölls i en av lustslottets salar som var tillfälligt möblerad med lite skrangliga fällstolar. När vi satt där och väntade kom en av mina stora idoler och satte sig bredvid oss. Karin Berglund som har skrivit många härliga trädgårdsböcker och hon är så häftig. Vi blev inte oberörda av vårt selebra sällskap. Karin pratade med oss och var jättetrevlig. "Ni verkar vara riktiga konnässörer" sa Karin och tittade ner i en kasse. "Ja det här är Loneliness" sa jag tvärsäkert och Karin tyckte det var ett lite vemodigt namn på en pelargon.
Väl hemma läste jag lite nogrannare på etiketten och såg att det stod Loveliness som är ett mer passande namn eller hur? För mig är historien ett roligt minne som jag tänker på varje gång Loveliness ska få vatten.
Hej fr. Koftan