Häng i framkanten och trångt under armen... fy så trist!

Minns ni när jag började sticka den här koftan, ett äkta UFO som nu legat i skåpet länge. Startade med energi, nöjd med de mosaikstickade prickarna och färgkombinationen med glada färger mot yakgarnets mullvadston.Oket blev bra, stickade det på tvären. Så plockade jag upp maskor undertill och började med kroppen. Stickade snabbt utan att prova noga och tänka på att lägga upp maskor under armen för att få en kil (och därmed ökad vidd).
Så började jag lite på ena ärmen som blev för trång, när jag insåg detta åkte koftan i UFO skåpet. Dessutom är framkanten alldeles för lös och utan styrsel, yak garnet är så mjukt och därmed vekt. Jag har ingen lust att repa upp hela stycket!
Men nu har jag tagit mig i hampan och håller på att få ordning på koftan. Har repat upp ärmen och lagt upp extra maskor innan jag startade igen. Gjort en rejäl kil och skall nu börja klippa i kropps stycket för att montera kilen och förbättra vidden. Så har jag stadgat upp framkanten och gjort den mindre hängig. Mer om hur jag gick tillväga får du veta om några dagar.

Med hej från en ordentlig.

ps. Ni som undrar över mina ugnsbakade fina sjalgarner och vill veta när de kommer i kofferten kan jag berätta att det närmar sig. Det är mycket som skall ordnas med på jobbet nu, under midsommarhelgen kommer de. Jag flaggar på bloggen lite innan dess. ds.