söndag 20 november 2011

Tacksammast av alla...

Ja det är novemberkaktusen Schlumbergera truncata! Den kan man göra nästan vad om helst med och den blommar tacksamt ändå.
Hos mig ofta två gånger om året, nu i november och så en liten sväng under våren. På sommaren står mina kaktusar ute, sådär lite i skymundan och får en skätt vatten då och då. När hösten kommer flyttas de in på verandan och då är oftast knopparna redan där som små pärlor längst ut på bladen.
Den här tycker jag särskilt mycket om och det är den uppkäftigt rosa pistillen som är orsaken. Plantan är fyra år gammal och köpt i en handelsträdgård i samband med att min mamma gjorde en stor operation. Det rosa är en symbol för den energi och envishet som mamma visade då.
Nu åter till kaktusarnas årscykel: När de blommat över är de trista och åker ner i källaren ihop med pelargonerna och får en omplantering på vårvintern.
Och så en liten blomning till påsk och så ut i trädgården när frostrisken är över.

Med hej fr. Tant Kofta.

6 kommentarer:

Anonym sa...

Tack Tant Kofta för en trevlig och lärorik eftermiddag i går på Lohs Pocket.
Hälsar Lisette

Maritas Maskor sa...

Vilken fin kaktus!! De är rätt ofta rätt tråkiga tycker jag, men sen är det nästan som de vet att de riskerar att hamna på komposten och då kommer plötsligt alla de här fantastiskt fina blommorna!
Den gröna krukan du har din i på bilderna. En sån har jag också! Den är jättejättefin tycker jag :)

violykke sa...

Så smuk ♥

Susilull sa...

Det är som du säger, kaktusarna är så tråkiga när dom inte blommar. Jag ställer dom i källarn och glömmer bort dem, och sen tackar de mej genom att visa upp massor med knoppar fram på höstkanten!
Jag har en eldorange som nästan blommar ihjäl sig just nu.
Din ljusrosa var verkligen fin!

Sunna sa...

jag brukar hitta mina i full blom bakom en gardin, där hamnar de efter blommningen

Annika sa...

Verkligen fin när den blommar! Jag gillar beskrivningen "den uppkäftigt rosa pistillen"!