söndag 23 juni 2013

Kashmirfabriken

I staden Baotao i Inre Mongoliet ligger Fangyuan Cashmere Product som är den kashmirfabrik vi besökte under resan. Från utsidan såg fabriken inte mycket ut för världen. En grupp med betonghus runt en slät gård. 
 Vi fick först en presentation av verksamheten i fabriken representationsvåning. Fabriken tillverkar Kashmirprodukter till modeföretag i Europa, Japan och USA allt i en mycket hög kvalitet.
 Därefter vidare till kardningen, ullen kommer i stora säckar från kashmirfarmarna och som jag uppfattade det är den avklippt och i säcken finns både de skyddande täckhåren och den mjuka bottenullen som sen används i produktionen. Ullen kardas i ett flertal kardverk och varje gång den kardas försvinner allt fler grövre fibrer bort så att i sista kardningen finns bara de finaste fibrerna kvar.
 Det som då kommer ut ser ut som fjäderlätta moln. Kvinnorna som arbetar i karderiet tar med hjälp av en lång pinne och snor ihop floret och packar det i säckar som sen går vidare till spinneriet. Som vi tyvärr inte fick se. Först fick vi besked om att det inte fanns något spinneri och färgeri på fabriken och därefter fick vi veta att de inte kunde visa det för oss av säkerhetsskäl. Tråkigt, men så kan det vara särskilt i Kina.
 Så nu blir det ett hopp över till provateljén där man tar fram och provstickar de nya modellerna.
 Och räknar ut och programmerar de helt automatiserade stickmaskinerna.
 En person sköter sen en hel rad med maskiner.
 Avsyningen är mer personalintensiv, stickade delar synas över ljusbord och ev. fel repareras av snabba händer.
Därefter monteras plaggen dvs. sys ihop. Här sitter en kvinna och trär på maska för maska så att sömmen sen blir perfekt.
 Lagning och justering av små defekter.
 När plaggen är monterade och lagade tvättas de i stora tvättmaskiner. Innan garnet går till stickning prepareras det med vax som skydd för de ömtåliga fibrerna och för att glida lätt i stickmaskinen. Det vaxet måste måste nu bort så att kashmiren kan blomma ut.
 Efter tvätt pressas och fixeras plaggen, man mäter noga så att allt blir riktigt.
 I förgrunden ser du stora tejprullar, de används för att rolla ytan så att inga fibrer från något annat plagg kommer med. Så viks plaggen och förpackas i cellofanpåsar.
Det var mycket intressant att få gå runt och titta på tillverkningen. Jag imponerades av yrkesskickligheten och hur snabba textilarbetarna var i sitt arbete. När vi tittat runt var det 45 min kvar till lunch och vår guide på fabriken föreslog att vi skulle återkomma efter lunch för att handla i outletshoppen. Ett mycket bra förlag eftersom det tog lång tid att handla för 24 damer med starkt textilintresse.
 Tröjor, koftor och sjalar .......
Och restkoner av garn. En tunn tråd 32/2 dvs. 1600m /100gram. För min del blev det en vacker blå sjal till en av mina flickor och några kilo kashmirgarn. Som när den stickats och sen tvättats blir det fjäderlätt och mjuk. Till ett par muddar åtgår ca 11 gram garn.
Mer om min inköpta kashmir lite framöver.
Allt gott fr. Tant Kofta

6 kommentarer:

Anonym sa...

Jag är absolut inte avundsjuk. INTE avundsjuk, sa jag...
(men jag kan vara rätt bra på att inte säga sanningen...)

Såg och kände på lite sådant garn förra helgen, då Kerstin visade lite prover... och sin fina kofta.

Kram, Kim

Kerstin sa...

Jättespännande för mig att läsa! Tack för ditt inlägg.Med tanke på det omfattande arbetet som kvinnorna gjorde med varje plagg, så måste det väl ha blivit dyra tröjor? Fick ni veta var de skulle sen eller vilka som sen skulle sälja dem vidare?

Anonym sa...

Vilken spännande resa! Ser fram emot att läsa mer om kashmirgarnet.

Maritas Maskor sa...

Jättekul att få läsa om din resa och allt du upplevt och sett där! Tack!
Otroligt gulliga kattungar du fått också! Doris ser så nöjd och stolt ut så man blir alldeles rörd!

Höstanemon sa...

Hej!
Rasande intressant beskrivning från kashmirfabriken... i klass med de bästa resereportage man kan tänka sig! Och så mycket man får lära sig när man läser din blogg - jättebra Tant Kofta!
Många hälsningar från Höstanemon

Manduzana stickar sa...

Vad häftigt att få gå runt och följa tillverkningen sådär!