En stor och en liten kille hos Fale Artut

Nu är sista kvällen på vår semstertur, den tillbringar vi i Branäs i norra Värmland. Vi har haft så roliga och innehållsrika dagar. Jag och Torprosen har suttit bak i bilen och ropat stopp med jämna mellanrum, då har det varit fotograferingsdags. Vi har oftast fotat blommor så jag har varit fuktig om knäna nästan hela tiden. Jag har också stickat hela kroppsdelen på en uppifrån och ner kofta. Randig i rostrött och vitt, den ska ha orangefärgade knappar.
För mig var resans höjdpunkt besöket hemma hos Fale Artut i Jämtland. Det var en speciell känsla att träffas på riktigt och jag tycker vi endast hann med att börja samtalet om ull garn och annat intressant och så var det dags att åka vidare.

Bilderna visar två av Fales ullrika pojkar. Det lilla flasklammet som jag tappat namnet på men som var så söt och tam. Och alfabaggen Noa som var en riktig bjässe, trygg och stilig. Jag har aldrig upplevt så tama, tillgivna och speciella får. Ullen ska vi inte tala om, vilka vackra färger. Tack snälla Fale med familj för gästfrihet och en god middag och stugan du ordnat med ska vi inte tala om (en fullträff två meter från en sjökant.)

Återkommer hemma vid min vana dator. Hälsar Koftan