söndag 25 september 2011

När man snart skall bli mormor

Och bara väntar och väntar kan man visualisera den lilla ungen med hjälp av en liten liten kofta.Den randiga koftan har ni sett förut, den är stickad i maskintvättbart sockgarn och i ungefärlig storlek 1 och halvt år. Den lilla "ärtgröna" går också att köra i maskin, ett lite tjockare garn jag börjat att färga. 52% superwash behandlad merinoull och 48% mullbärssilke. "Babymjukt" är bra benämning.
Försökte fånga lystern i garnet men lyckades inte riktigt. Koftan är stickad med stickor nr 5. kanterna med 4:or och avmaskningen är gjord med nr 6 för att undvika att det stramar. En 100grams härva räckte bra.
Knapparna är köpta hos Tummelisa, jag är svag för att blanda så det blir lite kul.
Minns ni mina knappfunderingar kring den randiga koftan, till sist blev det en mix. Har funderat mycket på det här med flick och pojkfärger. Träffar många barn och vuxna genom mitt arbete och träffar mycket sällan någon som inte signalerar sin könstillhörighet, så alla vet om det är en kvinna eller man, pojke eller flicka. Tänker att det inte är så konstigt egentligen. Men sen får vår könstillhörighet inte begränsa oss eller ge oss roller eller plagg som vi inte vill bära och känner oss hemma i. Själv bär jag aldrig kjol, tycker det är ett helt förfärligt och begränsande plagg. Tror det har med min barndom att göra. Ett av mina favoritnöjen på den tiden vara att klättra i träd och då är byxor oslagbart bäst!
med hej fr. Tant Kofta

fredag 23 september 2011

Garderar med X

Jag håller på med en smalrandig tröja som jag stickar av tweedgarner ifrån Rowan. Tänker att oket skall vara ljust och nertill är tröjan mörk. Tweedgarnerna är färgkordinerade så de balanserar mot varandra på ett vackert vis. Så fick jag för mig att lägga med två ränder ifrån ett Noro garn (honung och turkos) och en orange Visjö ifrån Östergötlands ullspinneri. De är inte färgstämda, jag tycker de hoppar ut för mycket ur stickningen. Försöker dämpa dem ett ett par broderade kryss i en av bottenfärgerna.
Och som extra krydda några knappar i den rätta röda tonen "Lobster" kallar Rowan den. Just nu känns det rätt och lite kul.
Söndagen den 23 oktober skall jag besöka Sticknätets stormöte på Bohusläns museum för att berätta om färger och randningar. Målet är att jag då ska visa en färdigstickad "tröja med kryss". Här kan du läsa mer om mötet och om vad jag kommer att berätta om.
med hej fr. Tant Kofta
Här kan du läsa mer om

måndag 19 september 2011

En helg i grått....

En helg med grå färgton, men absolut inte i känslan, en bra och rolig helg. I fredagskväll besök ifrån Stockholm, Finspång och Sandviken. Så kul!
Lördagen började gott med ett "färgsamtal" och te med Tooti i växthuset. Sen en tur till en KRAV certifierad fårgård med vackra fällar och garn. Nästan allt garn följde med mig hem, rustikt glansigt och stunsigt. Nu ligger jag och "sängstickar" släta grå sockor med korta skaft som skall valkas och broderas och bli varma vintertofflor. Jag tänker rött, vitt och kanske mörk apelsin eller kungligt blått.
Även en babyfäll till en liten fick följa med, stiligt gråblankt, varmt och mjukt.
Så söndag med koftkurs i växthuset, trivsamt prat och positiv energi.
Helgen har varit grå i färgen men inte i känslan, där har kulörerna sprakat i många nyanser.
Med hej fr. Koftan

fredag 16 september 2011

Att ge sig tid att se det nästan osynliga...

Efter en rolig men intensiv arbetsvecka kommer min lediga fredag lite som en välsignelse. Jag städar huset i lugn och ro och skall strax börja baka och sen koka kantarellsoppa för jag får trevligt besök till kvällen.
På väg mot brevlådan fick jag se alla spindelnät som var fyllda med dagg och som annars inte syns, solen lyser i vattendropparna.
Med hjälp av mitt närbildsobjektiv kliver jag in i en annan värld.
Ser ni hur spindeln spänner ut sitt nät nästan som vi gör när vi reser ett tält.
När jag stod och fotade hann jag ta en snabb bild av spindeln innan den snabbt kilade in i häcken igen.
Tänker att livet är fyllt av märkvärdigheter som vi skyndar förbi och aldrig får syn på. Så nu kommer ett råd inför helgen, gå riktigt nära och titta noga så ser du något fint.
Med hej fr. Tant Kofta

onsdag 14 september 2011

Istället för en blomma..

Det var inte meningen att skrämma er från vetten när jag skrev förra inlägget. Det är fint med garn som ligger framme och som man kan känna lite på ibland och få inspiration till nya grejer.
Man kan ställa fram en skål med garn istället för en blomma eller frukter. De här sjalgarnerna blir fina ihop med den indigofärgade duken. Krokusgul, krokuslila och lite rosenrosa. Glansen på garnet kommer ifrån mullbärsilket som ingår i kvaliteerna. Den gula ihop med merinoull och de andra ihop med babyalpacka.
Garn som du har kollen på och umgås med ofta behöver du inte vara så rädd om, men om du skall förvara det länge är klokt att packa ner det. Malfjärilarna är små och (om man tar på dem blir man silvrig om händerna) äter inget annat än animaliska fibrer, så en tät papperspåse eller säck eller låda skyddar gott. Det är när du fått besök av malen du behöver ta till frysen. Ju mer förädlad ullen är desto säkrare är den. Rå ull med ullfett är smaskens och föredras av malen före ett spunnet och färgat garn.
med hej fr. Tant kofta

söndag 11 september 2011

Lägg locket på.....

Ett av det sämsta jag kan höra är "Lägg locket på!". En mästrande uppmaning till folk i farten. Väldigt svenskt och väldigt lagom skulle jag vilja säga.
Men då det gäller garn och ull och att skydda sig mot mal är det det som gäller: Lägg locket på! Jag har sysslat på med textil i över trettio år och har råkat ut för malangrepp vid två tillfällen. Det första som kursledare i Norrköping, då förvarade jag ull i öppna papperspåsar varmt uppe i ett skåp och vips så flög hela lokalen. Det andra här i mitt garnrum, då förvarade jag kardad ull i öppna papplådor ifrån Pågens. Perfekt för barnen på fritids, så bytte jag jobb tog hem lådorna och jobbade med nytt jobb intensivt i några år och så flög hela garnrummet. Det var hemskt!
Det fick bli helsanering med mycket släng! Allt packades sen i lådor och säckar efter att ha varit nedfryst i en vecka.
Nu har jag aldrig ull framme och garn bara tillfälligt för att sen packas ner när det skall förvaras. I mitt garnrum, där jag har mitt garn, är dörren alltid stängd och allt packat i lådor och säckar. Jag vet inte om cederträolja fungerar, men rå ull och oberedda skinn (i mitt garnrum låg ett oberett rävskinn) drar mal. Så kanske cederträ doften kanske döljer det goda för malen.
På bilderna ser du Ikeas förträffliga lådor, en ullsäck och min kardmaskin som bor i en prickig väska då den inte används. I Husqvarna lådan ifrån mitten på 1950talet finns lite gamla stickade grejer jag är rädd om. Lådan fick min mamma sin symaskin i "fröken Britt Nilsson Rejmyre".
med hej fr. Tant Kofta

fredag 9 september 2011

Sista lördagen med öppen koffert

Imorgon är det Öpppen Koffert för sista gången under det här året. Så här såg den nyfärgade högen ut för en vecka sen och nu puttrar åter grytorna så smått.
Välkommen om du har lust och möjlighet.
Med hej fr. Tant Kofta

tisdag 6 september 2011

Lingon i rosa hink...

I helgen fick vi lingon av mina svärföräldrar. Jag har nu kört rårörda i assistenten och haft det i morgonfilen i flera dagar. Så gott!Lingon levererades i en knallrosa hink (eller spann som man säger här på västkusten). Jag blev riktigt i farten av färgkombinationen. Lite "äckelfint"så där, en annan kombination i samma härad är att göra en rödbetspaj och ha lila servetter vid serveringen. Färgerna ligger liksom och småkivas lite med varandra.
Med hej fr. Tant Kofta
ps. På lördag är det sista gången jag har "öppen koffert", sen öppnar jag igen när det blir vår ds.

måndag 5 september 2011

Fina danska grejer...

I lördags fick jag besök ända ifrån Danmark när jag hade öppen koffert.Det var Violykke med stickvänner som kom, Lykke hade med en vacker sjalnål till mig.
Enkel, smart och vacker, en liten träpinne och en gummiring med handgjord vacker pärla.
Lite som en godisbit.
Med hej och tack till Lykke fr. Tant Kofta

söndag 4 september 2011

En fin present!

Mitt besök hos lapphexorna var en upplevelse. Alldeles fullt med hexor, jag tror det var fler än 100 i lokalen vid St Jakobs kyrka. Jag berättade om mina uppifrifrån och ner koftor och hade några koffertar med.
Så var det lotterier, tyger med prickigt tema och sen kviltvisning. Helt fantastiskt, väggarna var klädda med täcken, väskor, draperier mm. mm som flitiga hexor sytt och tagit med för att visa. En axelremsväska var något särskilt. Den var sydd av små tygprover ifrån 50 och 60talet. Smala avlånga remsor kanske 1,5 x 5cm stora. Små fina mönstrade lappar, noggrant kviltade för hand med små förstygn. Den väskan väckte habegär!
Jag fick en fin present som tack för mitt föredrag, en härlig stickväska, ni missar väl inte att handtagen är trästickor i storlek 15. Veronica vice ordförande i Hexorna styrelse har sytt den fina väskan. Väskan gläder mig mycket!
Med hej fr. Koftan.
ps. Stort tack för alla kommentarer om att jag skall bli mormor, nu längtar jag mer och mer efter mitt livs efterrätt ds.