tisdag 30 mars 2010

Att spärra av på stickfestvis

En så rolig och värmande helg. Varma och glada människor och många varma koftor och sjalar. När man ska spärra av på stickfestvis använder man rundstickor upphängda på tråd.
Det är både snyggt och praktiskt.
Imorgon blir det mer. Nu är det nattinatti för jag är lite sliten.
Stor kram från Koftan

måndag 29 mars 2010

Rättelse halsduk Vågor

Hemma igen efter en så härlig helg på Grötö. Så mycket trevligt folk på en gång! Jag tror absolut man blir go och glad av att sticka, för så var varenda kotte som jag mötte under helgen.

Kommer med flera inlägg om mina upplevelser men skyndar mig att berätta att en uppmärksam och superrar Grötökamrat upptäckte ett fel i beskrivningen av halsduken Vågor.
Varv två avslutas med *- *avsluta varvet med 4rm, omsl, 1rm, omsl, 4rm, 2rm tills, 1rm.
Halsduken stickas i supermjuka Unisono som kan beställas från KarMa (beskrivningen följer med på köpet) och om du köpte garnet på Grötö hör av dig till Karma så får du en rättad beskrivning av dem.
Med hej och ursäkta slarvet från Koftan

torsdag 25 mars 2010

En stor röd sjal

"När jag satt med det tråkiga jobbet med att laga remmar i kardverket började drömma om att sticka en stor röd sjal att vira om mig" berättade Evelina. "En sån som Camille har på sig i filmen Tillsammans är man mindre ensam" När jag var på besök hos Wålstedts skred hon till verket. Hon spann ett avtag i en fantastisk röd färg. Ett avtag är en omgång fyllda spolar, 14 hg garn. Här är ullen plysad, Evelina plockar fram den ur skåpet som samlar ihop den uppfluffade ullen, till höger om henne ser ni de vassa krokarna som finns i maskinen.
Det är inget slöjobb att spinna, Evelina både matar in och håller kollen på 14 trådar. Blicken vandrar upp och ner.Jobbet är intensivt.
Här har ullen kardats och är på väg upp till banden då de delas till förgarn.
Så kommer tråden fram över kanten. Jag tycker nyansen är "Kejsarröd". I Kina är rött en lyckobringande färg, jag såg många fylligt röda nyanser då vi var i Peking.
Imorgon är det SIV Stickfest i Väst, ser fram emot en roligt helg. I nästa vecka skall jag berätta om helgen och om den färgblandning av Vålberggarn jag fick förmånen att plocka ihop och vara med att spinna. Känslan av att vara en lyckost var bara förnamnet av min feeling när min tråd kröp över kanten.
Många hej fr. Koftan

måndag 22 mars 2010

Om att spinna Vålberggarn

Wålstedts textilverkstad började man spinna Vålberggarn i början av 1970 talet. Tanken med garnet är att det skall ha ett handspunnet och personligt utseende. Garnet är entrådigt och ganska tjockt, stickor nr 5 brukar vara lagom. Eftersom garnet är melerat av handfärgad ull som matas in i spinnmaskinen för hand är varje härva och varje spinning helt unik. Här plockar Evelina ihop ull till en Vålbergblandning som döpts till TEGEL. Varma brända röda toner med stråk av grå pälsull.
Det finns ca 150 sparade färgprover av Vålberggarn som spunnits genom åren. Några av dem har funnits med från början är Jeansblå, Rosen och Tallstam. Har ligger färgprovet till Tegel intill en mössa som stickats av garn från en tidigare spinning. Ingen spinning är den andra lik. Allt beror på färgaren, den som plockar ihop ullen och så spinnaren som "handplockar" garnet efter egen känsla.
En upplaga av Vålberggarn spinns i en mix av färger på 20 kg. Här har Evelina lagt ut ullen och håller på att fukta den med en blandning av vatten och spinnolja. Det gör man för att minska statisk elektricitet, skydda ullen och underlätta spinningen. Till höger på bilden syns plysen, en slags uppruggningsmaskin som delar och fluffar upp ullen inför kardning och spinning. Varje färg plysas var för sig två gånger.
När ullen är plysad börjar vi att lägga ihop en tårta av ull i tussar, lager för lager för att göra färgerna blandningen jämnt fördelade och lätt att hantera vid den lite stressiga spinningen.
Här är den färdig, 20 kg energi.
Sen fylls ett tråg med ullblandningen och Evelina sätter igång att spinna. (På bilden spinns inte tegel utan Evelinas egen Kejsar blandning, ett pigga upp sig projekt som jag ska berätta mera om i ett annat inlägg.) Det är ett intensivt jobb att spinna, 14 trådar spinns på en gång. Evelina matar in och känner igenom all ull som går in i maskinen som först kardas och sen delas upp och blir förgarn och så går 3 förgarnsträngar ihop och bildar en Vålbergtråd. Längst fram till höger syns stoppknappen som Evelina blixtsnabbt trycker på då en tråd brister eller ett "fnurr" uppstår.
När varvräknaren står på 500 är spolarna fyllda och ett avtag färdigt= 14 hg garn.
Som sen ska hasplas till härvor. Här ser man hur olika spolarna blir.
Jag är full av beundran av Evelinas kunnande, styrka och envishet. Vilken tjej!
Med hej fr. Koftan

söndag 21 mars 2010

Wålstedts textilverkstad: Från Ullsäck till glänsande härvor

Finns det något som är äkta så är det ett garn från Wålstedts textilverkstad. Under hösten levererar fårägare den nyklippta ullen i säckar till Wålstetds. Man är mycket noga med att den har en hög kvalitet. De köper lantrasull som rya, finull ofta av gobelängtyp och pälsull. Man spinner både egna garner i flera kvaliteer, gör specialbeställningar och så lönspinner man ull till fårägare som får tillbaka garn av sina egna får. Alla moment i garntillverkningen görs i huset, så till sist lämnar ullen textilverkstaden i form av vackra härvor garn. Ullen sorteras, tvättas för hand i stora kar, så torkas den i torkollor, färgas (om den skall bli Vålbergarn) fuktas med spinnolja, plysas, kardas (försikitgt för att inte tappa glänsens), spinns, tvinnas, hasplas, tvättas, färgas (färgas om det skall bli enfärgat), tvättas, torkas, vrids till fina härvöglor.
Det är många moment och ett ibland ganska tungt jobb.
Här står Evelina och tvättar ull, den ligger i varmt vatten med ammoniak för att bilda såpa. Så öser hon över den och centrifugerar ut smutsvattnet och så sköljs den i flera vatten ned centrifugering emellan.
Lasse fuktar ull som skall plysas inför en specialbeställning av grova naturfärgade mattgarner. Inför arbetet har Lasse gjort färgblandningar av vit och svart ryaull för att hitta rätt nyanser. Proven ser du på första bilden. Inger färgar garn, jag är djupt imponerad av hennes förhållande och sätt att tänka om sina färgningar. Hon är en färgpoet.
Imorgon blir det inlägg om Vålberggarn, jag kommer också att berätta om ett kejsarrött garn om Ingers färgningar och om ett garn som är som en natthimmel.
med hej fr. Koftan

onsdag 17 mars 2010

Stickcafe i Stenungsund

Den 23 mars är jag inbjuden av Sticknätet i Väst till Stickcafe på Fregatten i Stenungsund. Då ska jag visa hur man kan sticka en "uppifrån och ner kofta". Det känns lite roligt att visa den första koftan "Fale Koftan". Det är ett år sen nu vi satte igång med vårt projekt Fale Artut och jag.

Med hej fr. Koftan

Ps. Jag kommer också att ta med mig handfärgat garn, stickbeskrivningar och annat smått och gott jag knåpat ihop. Ds.

måndag 15 mars 2010

Kan man sticka vågor?

Det var iallafall det jag tänkte på då jag stickade den här: En liten frestelse i det supermjuka garnet Unisono som finns i Karmas försäljningsbord under SIV stickfest i Väst.
med hej fr. Koftan
Ps. Jag har använt mitt nya macroobjektiv som jag fick i födelsedagspresent för några dagar sen. Tjoff, tjoff låter det och ställer in skärpan snabbt som blixten. ds.

söndag 14 mars 2010

Som en godisaffär fast med ull!

Nu är jag hemma igen efter mitt resa till Dalarna och mitt besök på Wåhlstedts textilverkstad. Är fylld av energi har massor med intryck och nya tankar och idéer. Är så glad för besöket och planerar att skriva om mitt äventyr i flera blogginlägg. Ni ska få läsa och se hur man framställer Vålberggarn, hur ulltvättas och .........Det lilla spinneriet har varit igång i många år och är kända för sina vackert färgade garner i mycket hög kvalitet av svensk lantrasull. Nu är det Inger Wåhlstedt som sköter färgningarna, en del av hennes arbete är att färga garner till textilkonstnären Helena Hernmarks stora bildvävnader. Inger är så färgsäker, det är som skön poesi att titta ner i ullsäckarna. Varje färgton lever sitt eget liv och är i harmoni med de andra.
Visst är det läckert!
med hej fr. Koftan

tisdag 9 mars 2010

Camelior

Idag har vi besökt Palmhuset i Trädgårdsföreningen. Just nu visar Tage Andersen sina Camelior och de är mycket sevärda. Många krukor var på känt Andersenmaner lindade med rutig canvas och med en krans med björkris uppe längs kanten. Snyggt! Jag har fått (av min mycket kära make) ett nytt objektiv till min kamera, ett macroobjektiv för närbilder. Så jag är lite som i 7 himlen och knäppte vilt inne bland alla vackra Camelior.
Tage Andersen är alla floristers stora förebild. Han har en butik i Köpenhamn som är så speciell så han tar inträde när man går in. Är alltid klädd i knäbyxor, stora linneskjortor och handsydda skinnskor.
Jag är lite kluven till Camelior, de är väldigt vackra men en del är lite "plastblommeaktiga"
Medan andra är sötare än söta.
Palmhuset i trädgårdsföreningen är en favorit, passa på att se Cameliorna! Utställningen är igång till den 5 april.
Stort, stort och varmt tack till. Nettan, Zandra, Clara, Call design, Carina, Bland nystan och papper, Eva och AnnaKarin.
Det är så roligt och uppmuntrande med en utmärkelse.
Alla Camelior idag är till er!
Med hej fr. Koftan.
ps. Imorgon åker jag norrut mot Dalarna och Wåhlstedts textilverkstad, vad tror ni jag tycker om det? :-) ds.

måndag 8 mars 2010

Sevärt!

Hela familjen har tillbringat helgen i Stockholm. Två välfyllda dagar med många intryck och god mat. Ett besöksmåste för mig då jag är i Stockholm är Nordiska Museet. Museet är proppfyllt med intressanta saker och utställningar. Aktuell just nu är Modets Makt. Jag gillar mötet mellan dåtid och nutid, något som man alltid tar upp i de flesta utställningarna.
En pampig byggnad med en jättelik synål på turkos botten kan det bli bättre? Det skulle vara en god semla i fiket, skämt åsido. Här finns så mycket att se så man måste ta en fikapaus för att orka.
I textilgalleriet fotade jag, utan blixt och endast för enskilt bruk ett par stickade muddar. Jag vet att jag inte får publicera bilder, men jag ser det som marknadföring för ett fantastiskt museum som ni bara måste besöka.
Och i utställningen Folkkonst kan ni se de har vantarna och en massa annat. Glöm inte att titta på fotoutställningen bildminnen och heller inte den fina utställningen om våra traditioner.
Imorgon blir det blommor, jag lovar.
med hej fr. Koftan.
ps. de varmaste tack för fina utmärkelser, återkommer imorgon ds.

fredag 5 mars 2010

Nu är det tulpanfrossa tider.

När de flesta frossar i krispiga tulpaner njuter jag av amaryllisar. Ni som läser min blogg minns det här.
Amaryllisen är vinterns energiblomma, vi behöver den röda färgen i mörkret.
Men tro mig, de är ännu vackrare nu när vårljuset lyser på den.Både stora och små.
Under veckan som kommer har jag semester, en riktig önskevecka. Först ska jag se det här tillsammans med man och mina stiliga tjejer. Sen blir det mer men det får ni läsa om lite längre fram.
Med hej från Koftan.
ps. Igår fick jag en fantastisk bukett med krispiga rosa tulpaner som jag är så glad för, tack tack ! ds.

tisdag 2 mars 2010

"Huvudsaken är att en håller sig varm om fötterna"

Sa Emil till sin pappa då han fastnad i dassfönstret. För mig är det också viktigt och svårt, jag var ofta iskall. Fram tills för en vecka sedan då jag var på Fårfest och köpte mohairstrumpor från Ängatorp. Tunna stickade strumpor som går att tvätta i maskin och som är varma och goa och går ner i vanliga kängor och skor.
Ångrar att jag gav ett par till Viola, skulle behållit alla tre paren till mig själv. Hon fick ett par gröna och är lika förtjust som jag. Mina strumpor är mörkt turkosa och lackröda.
Med hej från en varmfotad.
ps. Det finns fina strumpor i mer diskreta färger också ds.