Helt SÅLD!

Igår hann jag inte med att besöka min favoritloppis. Jag knåpar med stickbeskrivningar under varje ledig stund. Tre på en gång är kanske är lite optimistiskt men sån är jag. Det är Vålbergvantar, Prinsesstårtevantar och Axelvärmare med blad allt på en gång.Torprosen hann däremot med loppis och den här köpte hon till mig. Tror ni jag blev glad!? En svarvad fin ställning med massor av spolar. Jag tror den är ett gammalt hjälpmedel vid varpning till vävning. På några av spolarna sitter tunnt bomullsgarn. Förr var ju allt garn i härvor när man köpte det och måste spolas innan man kunde varpa en fläta att dra på vävstolen.

Jag ska ha den när jag spinner och vill göra flertrådigt, min guldklimp har lovat att svarva flera spolar som passar till min spinnrock (det är toppen att vara gift med en slöjdlärare!)

Den här bilden visar vad den kostade, inte ens en utelunch. Nu ska den tvättas för den är lite luden av ålder, men det är en världslig sak.

Många hej fr. Koftan

Det blir inte alltid som planerat, men bra ändå!

Idag skulle vi ( jag och Torprosen) fotografera de färdiga Vålbergvantarna på modeller. Det är kul att ha grannarna i köket och sitta och ladda lite med en fika innan fotojobbet.

Väl ute i växthuset fick vi inte till det riktigt. Matilda (som är 7 år om en vecka) har vantar i jeansblått. Här sitter hon bredvid Viola med röda Rosenvantar och försöker att locka igång Moa som idag var skeptisk till att bli fotograferad. Vi trugade och försökte, men Moa hade ingen lust. Nästa helg gör vi ett nytt försök. Håller tummarna för att vår bys lilla sockertopp då är med på noterna.

Visst är det bra med goa grannar!

Med hej fr. Koftan

Hur skulle livet te sig utan tvättpåsar?

När man står och väntar på att färggrytor med ullgarn skall bli tillräckligt varma kan man göra lite annat under tiden. Jag passade på att skölja ullen jag fick från Fale Artut i november. Har stora projektplaner i mitt huvud nu när jag har en tystgående spinnrock som kan användas framför TV ihop med familjen. Ullen blir mer "vardagsrumsanpassad" efter sköljningen, då en stor del av ullfettet och ulldoften försvinner. Jag gör så här: Har ett stort kärl med 37 gradigt vatten där jag sänker ner ett durkslag fyllt med ull. Låter ullen stå i det varma vattnet ca 5 minuter. Värmen i vattnet och ullfettet bildar en "såpa" som löser upp en del av fettet som rinner ut i vattnet. Jag hade fyra durkslag och upprepade fyra omgångar i samma vatten och det funkade bra. Ullen sköljdes därefter i ett nytt varmt vattenbad. Efter två sköljningar var ullen klar att ösas över i en tvättpåse. När allt var färdigsköljd hade jag en hög med påsar som centrifugerades på högt varv.
Så bredde jag ut "fällarna" på frottéhanddukar på tvättställningar. Två dagars tork och så har jag en fantastisk ull som har lite ullfett kvar lagom till spinningen, som är så vacker att jag blir alldeles lycklig.

Någon fäll är lite grövre från en tacka, några är mjuka och finfibriga från lamm. Tonerna går från brunsvart till brun- beige och vit. Nu är ullen packad i papperspåsar och står och väntar på kardning och spinning.

Med hej från Koftan som känner sig rik.

"Tårtor" i tre storlekar och lite om färg

Under helgen har jag laddat med foton inför veckan. Det är så mycket bättre med bilder som är tagna i dagsljus. Färgerna påverkas så av fotoblixten, endast i undantagsfall använder jag den. Det är till och med så att jag prioriterar färgen framför skärpan om ljuset är lite dåligt. Jag har lärt mig mycket om färg under min tid som bloggare (1.5år) och de kunskaperna hjälper mig när jag komponerar färgkombinationer och färgar garn. Mycket av färgen handlar om mörkt och ljust något som jag inte förstått förrän nu. Snart kommer ett inlägg om att "sota" färgen, ett uttryck jag själv hittat på, men som hjälpt mig att hitta mer harmoniska färger. Just nu är det mycket vantar för mig. Ni kanske minns mina Prinsesstårtevantar jag gjorde i höstas, nu finns det snart en beskrivning till dem. Jag gör dem i tre storlekar (dam, mellanbarn och litet barn) för jag tror att det kanske kommer att uppskattas. I barnvantarna finns en hålrad för gummiband så de sitter på plats.

Garnet som vantarna stickas i är Heavens hand och tjocklek på stickorna är nr 4. Vad tror ni är det några prinsesstårtefantaster som vill ha såna vantar?

Nyfärgat

Ett av projekten som jag har på gång är att färga garn. Jag står i tvättstugan och rör i grytorna. Resten av familjen rynkar på nästan över doften av ull och ättika, men jag njuter. Det är spännande att färga. Vill ha mättade men ändå mjuka toner, jag "sotar" alltid med lite grått eller svart.

Har fått till några riktigt fina gröna toner och en violblå jag är nöjd med. Mot slutet av dagen fick vi ett så vackert ljus så jag var tvungen att arrangera ett foto. Garnet är tunnt och mjukt, 70%merinoull och 25% angora. Tanken är att man skall kunna sticka axelvärmare med blad av det. Om man inte gör sig en basker eller ett par pulsvärmare förståss.

Med hej fr. Tant Kofta

Sol ute och Sol inne....

En så härlig och solig dag vi haft! Började på verandan med mina projekt, imorgon berättar jag mer. Så tog Sigge och jag en tur till sjön, som låg blank av snö. Sigge gjorde piruettsvängar på den krispiga ytan. Jag har fått utmärkelser från Stick-Kine, Mia Stickar , Bland växter och stickor och Tvåändstickan. Tack så mycket, det är så roligt. Nu skickar jag vidare den till er allihop, så mycket inspiration jag får av er när jag läser era bloggar.

När man får den här utmärkelsen ska man berätta 7 sanningar om sig själv.

Här kommer de:

1. Jag svarar inte på frågor om hur många koftor jag har, det är min ensak

2. Jag är mycket förtjust i godis och just nu har jag "godisförbjud"

3. Jag heter Blom i efternamn och det är jag väldigt nöjd med eftersom jag är blomsterfantast.

4. Jag kan busvissla utan att sticka fingrarna i munnen.

5. De senaste 25 åren har jag röjt och fixat i samlingar utan att få ordning på nånting.

6. Jag är lite svag för "prutthumor" och fick en fjärrstyrd Fart Machine (Boom Box Blaster) av Bella förra julen.

7. Till sist men absolut inte minst: När solen skiner är jag på gott humör!

Många hej fr. Tant Kofta

På gång

Ledig fredag det är toppen! Har haft hög takt hela dagen och mycket roligt har blivit gjort. Dagen började så bra, jag öppnade den igenstängda verandan (vi stängde då det var så kallt) och då blev jag hel igen. Min veranda är min "lunga", ideérna kommer flygande och ljuset flödar in. Har flera projekt på gång just nu, ett av dem är att göra mönster och sticka upp vantar i 4 storlekar åt Wåhlstedts textilverkstad av deras Vålberggarn. Jag blir så glad och i farten av det garnet, färgerna är intensiva, harmoniska och kvalitén är så äkta. På bordet ligger Rosen, Blåeld, Jeansblå, Tallstam, Hjortron, Midvinterros och Joel. Har en liten nystmaskin som jag använder för det mesta, men inte till de här garnerna. Jag handnystar med härvan mellan knäna, äkta känsla!Här är vantar jeansblått till 6 år och glada hjortronvantar till 3 år. I hålranden ska det sen sitta en band så vanten sitter bättre på plats. Vantarna skall med till Fårfesten i Kil den 19-21 februari. Är det det någon av er som skall dit?
undrar Koftan

Vinterns energifärg

"Tänk i färg för att hitta din energi och kraft" sa min coach, jag har genom jobbet då vi talades vid häromdagen.Vad spännande, tänkte jag, att hon talar om färger som inte alls håller på med färger.Jag tänker färger nästan jämt. När jag ligger och ska somna tänker jag på färger och kombinationer som är fina ihop, när jag sitter i bilen spanar jag efter färgtoner och när........

Just nu är min favoritfärg RÖTT, av alla slag. Den lite orangetonade amaryllen piggar upp på ett bra vis. När jag tittade ut från mitt jobbfönster fick jag se de orangeröda lotsbåtarna i grådiset. Små glada prickar i all färglöshet. Jag beslöt att gå dit under lunchen och ta en bild. På vägen ner slog det mig att rött är nog min vinterfärg. Då behöver jag lite extra krut, mitt färgseende och färgkänslighet minskar i det dåliga ljuset.

Här är en häftigt röd stolpe som bär ett krusidulltak i den förbjudna staden i Peking.

Dagen då vi besökte sommarpalatset var en grå dag. Då är det inte dumt med röda sidenlyktor. Mina röda kängor är vinterkraft och nu är det bestämt. Jag skall sticka mig ett par vantar i Vålbergsgarn i färgen Joel, ingen rödare ton finns att uppnå. Vantar är det rätta plagget för om sommaren tycker jag rött är lite vulgärt, då är det de mjuka blomsterfärgerna som är mina helt och hållet.

Med hej fr. Tant Kofta

När jag behöver hjälp med foton ringer jag till Torprosen. Idag var det min ganska nystickade Vålbergskofta enligt "Uppifrån och ner" metoden som skulle förevigas. Hon kommer oftast som ett skott och med kort varsel. Idag fick hon hoppa i kläderna direkt på morgonen.Vi står ofta och pratar under tiden hon knäpper loss med kameran. Så när jag väljer bland bilderna har jag ofta en konstig min. Koftan är fin, men jag ser inte klok ut.

Visst ser jag övertygande ut, allafall för att prata strunt som vi gjorde mest hela tiden.

Tack för hjälpen Torprosen. Snart är vi på det igen!

Mer om koftan kan du läsa i Koftanskofta bloggen.

Nu är jag "mamma" till två

Dagen besök på loppis blev en "högrepulsupplevelse". Det skedde när jag fick se den här: I ett nafs hade jag bestämt mig, det var inte svårt. Spinnrocken är i ett jättefint skick och så vacker!

Perfekt balans i hjulet, handtaget där man ställer in spänningen funkar perfekt.

Så det enda jag gjort sen jag kom hem är att damma den lite och så har den fått en drivtråd och en ny tråd till trampan.

Trampan är lite nött. Jag har provspunnit en snutt, drömgo att spinna med, bättre än min första. Tyst och snabb.Ett linhuvud följde med, lite trasig, måste lagas. Ser ni kulan i delen som är hel? På måndag skall jag ringa en man på loppis som vet var den kommer ifrån. Jag tror det är en typisk spinnrock av Bohusländsk typ. Nu ska jag göra er lite upprörda och gröna av avundsjuka (om ni inte redan är det) den kostade 120 kronor!

Som hittat kan man säga, med hej fr. Koftan

Hur skulle livet vara utan fikastunden? Småpratet är arbetsplatsens kitt.

Det här är utsikten från mitt fikarum. Älvsborgsbron glöder i vinterkylan, havet är fantastiskt.

På långt håll ser man när olika väder kommer rullande in mot staden.

När man tittar neråt är utsikten inte lika härlig. Oscarsleden dånar förbi, ingen idé att öppna ett fönster. Då kan man inte samtala i rummet där man sitter.

Så bäst är ändå skogen där jag bor, där kvittrar fåglarna och jag hör mina egna tankar när jag sitter på trappen och tar mig en kopp (om sommaren menar jag, inte nu)

Jag brukar säga att lagom är bäst

Men ibland tappar jag sansen helt och hållet. Idag försvann mitt sunda förnuft i en blinkning och allt är Torprosens fel! För efter lunch gick "fyndlarmet". Ett mail från Rosen: På Lekia i Kungälv kostar alla Amaryllislökar 20 kronor styck, och det finns många fina sorter! Släng dig iväggen kära ros som bara köpte 14, jag kom hem med 24! Nu sitter jag här och funderar över var jag skall ha dem? Pga kylan har vi bommat igen verandan och stängt av elementen. Men visst är det en skatt, amaryllis är en av favoriterna! Jag tror mina arbetskamrater skall få present av mig imorgon.
Många hej och hopp! från Tant Kofta

Koftan har gått i barndom

Idag var alla tillbaka efter julledigheten, en gott återseende för jag har så bra arbetskamrater. A kom in till mig och berättade att hon haft det så skönt och bra dessutom och passat på att röja lite. "Det här är till dig" sa hon och lämpade över en påse med stickor". När jag kom hem och packade upp dem kom jag ihåg mammas gröna stickor med plaststoppar. Plasten var mjuk minns jag, för jag tuggade lite på dem några gånger och fick bannor för det.
"Hon har gått i barndom" brukar man säga om personer som är dementa och bara vill syssla med och endast minns det de var med om som barn. Jag har nog gått lite i barndom ikväll. På vägen hem stannade jag på mitt favoritloppis som öppnade igen efter juluppehållet. Det blev en korgstol, ett förkläde, en vackert broderad nattlinnegömma och några knappar, vad annars?

Såna här knappar hade vi i våra hemstickade kläder på 60talet. Den lilla skåran är riktigt snitsig.

Ja så kan det bli en måndag i januari när solen kändes lite starkare och det droppade från taket vid lunch.

Flygplansstickor

Av säkerhetsskäl får man inte ha något av metall med sig på flyget. Så jag fick ta fram mitt enda set av trästickor ( jag gillar snabba lätta metallstickor bäst). Det är Symfonie wood i storlek nr 3. Samarbetspartners till stickorna blev Noro Silkgarden sock (färg 252) och ett angora/ullgarn från Curiosa stickerier en rest efter min festvärmare Först gjorde jag de här vantarna. Jag tycker Norogarnens vackra färger framträder starkare när de har ett stöd i något enfärgat. Angoragarnet är mörkt gråblått. Den färgtonen finns med i Norogarnet, det nystade jag bort och skall använda till något annat. Kanske då jag ska på workshop hos Brandon Mably under SIV dagarna i mars. När de var färdiga hade vi ett antal timmar kvar att flyga. (Det tar 9 timmar i varje riktning.)

Så det blev ett par enkla muddar i skuggteknik utan skugga. Det mörka garnet bildade åsar hela tiden i skuggstickning växlar man mellan mörkt och ljust.

Så här gör du, Lägg upp 30maskor med lintråd i upplägget.

Varv 1: med melerat garn alla maskor stickas rätt. (vid start är uppläggningen varv ett)

Varv 2: med melerat garn alla maskor stickas avigt.
varv 3: med mörkt garn alla maskor stickas rätt

varv 4: med mörkt garn alla maskor stickas rätt.

Upprepa tills mudden räcker runt handleden, sy sen ihop med hjälp av maskstygn.

Fäst trådarna, ta på muddarna och sen är du varm runt handleden.

Sticka lugnt med hej fr. Tant Kofta.

Ling was here

Ett besök vid Kinesiska muren är ett måste då man är i Peking. Den ligger ett par mil norrut och vid Badaling är det helt och hållet turistanpassat med stora bussparkeringar och försäljning av dunjackor. Där kan man köpa både Fjällräven och Haglöfs till "kopiepriser".
Muren är verkligen mäktig och mycket kuperad. Den är byggd av någon sorts sandsten och överallt finns "grafitti" på kinesiska. Undrar om de skriver samma sak som oss, "Ling was here"?

Dagen då vi besökte muren var en ganska mild dag med stilla vindar. Vädret var i övrigt mycket kallt, mina fötter var som is mest hela tiden. Så en mössa med hemspunnet garn från Värmländska skogsfår var skön att ha på.

Muren är mycket brant, man drar upp sig med hjälp av ledstången och det var inte långt ifrån att jag backade tillbaka så som småbarn gör i trappor.Här står jag rakt upp i en brant backe.

Och nu kan jag säga att "Koftan var där"

Mina Kinesiska garnfynd

Det flesta garnerna i butiken var väldigt släta, blanka och rundspunna. På första bilden ett milt lila garn i 100% ull. Garnerna var oftast förpackade i lådor med 500gram. 4 nystan a 100gram och 2 med 50 gram. På den röda lådan med merinofår står också att garnföretaget var med och sponsrade OS. Jag köpte 800 gram och det hela gick loss på 120kronor.Här är en härva med mycket tunnt och mjukt ullgarn som nog blir en sjal någon gång i framtiden.Så här ser märklappen ut på baksidan. Kinesisk är en slags bildskrift och jag tycker att det första tecknet verkar ha två horn. Då jag frågade Eva vår kinesiska guide sa hon att det stod Kashmir som kommer från Australien. Jag gissar att det betyder merinoull.

Det här nystanet var inte så billigt, 60 kronor för 50 gram. Jag köpte det för innehållets skull, 40% av garnet består nämligen av Oppossum som är en pungråtta, så här ser de ut. Garnet har ett mörktonat ludd som står ut och bildar en skugga, en snygg effekt.

Även i den här affären fanns det en realåda och det missar aldrig jag för jag gillar fynd. Ett gäng med udda nystan i tunn merino för 30 kronor. Under resan gick vi igenom vilket Kinesisk tecket var och en tillhörde. Jag är Råtta som är mycket hemkär och som alltid samlar på sig en massa saker (exempelvis garn).

För varje garn jag beställde skrev expediten ett litet kvitto, då jag var nöjd gick jag till kassan och betalade. Stämpeln betyder att jag betalt och så gick jag tillbaka till expediten och visade kvittona. Då gick hon noga igenom vilket kvitto som hörde till varje garnsort och så packades det hela ihop och så gick färden åter till hotellet.

Med hej fr. Koftan