Nu är backarna vita av dem. Om lägger sig ner och byter perspektiv ser man att de nog vill flyga.
De vänder sig mot solen precis som vi gör.
Ståndarna är som en bukett mitt i blomman.
Och blombladen är så tunna så man ser dem även på baksidan. Vilken vacker värld vi lever i!
Framför varje hög ligger små färgklickar för att göra garnet lite mer spännande. Den bruna och beiga ullen är så vacker, men är lite för beskedlig för min smak.
Så delas varje högs rullar upp i högar lagom till en rulle på kardmaskinen (och en spole på spinnrocken.) Så kardas allt ihop igen och sen är det klart för spinning.
Min tanke är att sticka breda blockränder, varannan mörk och varannan ljus. Garnet var nätt och jämnt torrt innan provstickning i sängen i morse. Den blanka ullen gör att garnet glänser på ett mycket vackert sätt.
Sticka Mera ! Ibland tänker jag på hur StickSverige skulle se ut utan den sidan på nätet. Betydligt fattigare är min åsikt. Så därför är tulpanen till dig Ulrika!
Ullen är från värmländska skogsfår och lite lammrya. En del ofärgat och annat förstärkt i blått och lila.
Eftersom ullen är brun eller beige i botten blir tonerna mycket mjuka och harmoniska.
Som jag tänker nu skall det bli minst fyra olika blandningar av det och jag tänker spinna melerat.
Ullen är en blandning av två olika natursvarta ullkvaliteér. Lammull från Fale Artuts värmländska skogsfår och lammull av svart rya som jag köpt av Yvonne Nyström i Klässbol
Och så ligger det stänk av dovt lila och bränd orange ull som duttar här och där. Spinnrocken är så go att spinna med, i perfekt balans. Nu är härvorna kedjade i en lång rumpa och skall tvättas i ammoniakvatten och sen blir det schampo, sköljningar och centrifugering. Mån tro kanske stickar jag mig en kofta.
Det blåa är så blått, nästan lila särskilt mot en klar himmel som plötsligt får en turkos ton.
Blomstjälkarna är ludna som en päls, det behöver de för det är kallt om natten.
Särskilt glad blir jag då ljuset fångar blomman .
Och gör dem självlysande.
"Vi borde ha två kameror, jag skulle ta en bild på dig"
"Det är en syn att se dig krypa runt" säger min man. Här fångade autofocusen honom istället för de söta blommorna.
Hon säljer sytillbehör och har nu gjort egen hemsida med mycket roligt att läsa för den syintresserade. www.bibbistextil.se är adressen.
Nu väntar jag på att det ska bli fredagförmiddag för då ska jag gå dit och foto i morgonljus. Och jag skall använda mitt nya "objekt" som en mycket kär släkting benämnde mitt nya macroobjektiv för några dagar sen. Finns det en vackrare blå färg?
Nu är det så att jag redan har ett par nystvindor, men vem kan säga nej till den här.
Man skruvar ut armarna och så fäller man ut små piggar så härvan sitter på plats.
Efter att ha stött på Ingrids "karamellgarn" har jag blivit svag för färger med"extra allt". Den här multifärgade flamskväven har nu flyttat hem till mig och ska bli en kudde såsmåningom. 
En intstallation?
Garn färgar jag på traditionellt vis i stor kastrull på en platta i tvättstugan med egaliseringsmedel i vattnet så att färgningen skall bli hyfsat jämn. Väger och noterar färgningen i en liten bok = ordning och reda. Med ullen kör jag helt fritt och använder ugnsglasformar. Häller ljummmet vatten i formen och så lite ättika. I med ull så mycket som får plats och så stänker jag på utblandad färg på känn. Så in i ugnen på 175 gr i en dryg halvtimma. Viola var med och blandade till de mycket vackra violetta tonerna.
Ullen kommer från Fales får och är beige till brun, ni ser det längst fram på bilden. Vill göra något som förstärker och lyfter det bruna och beiga. Tänker mig att karda ihop och spinna i någon slags melering, det känns lovande.
Jag är mer svag för små lätta söta pustar från heliotroper och blommande citroner. Därför får inte min kruka komma in i växthuset och bli ett tomatodlingskärl som jag hade tänkt mig.
Det är en dröm att gå till rummet med den färgade ullen, särskilt när man får plocka fritt. Jag gjorde min blandning med inspiration av Evelinas kejsarröda garn och av Ingers fylliga mörka infärgningar. Det blev en treklang av två mörkblå och en dovt lila ton och så lätta stråk av två ljusare turkosa toner, en mycket knalligt blå och mörkt rött. Den blå färgen är färgad till en av Helena Hernmarks stora vävar och så svår att få till att de fick koppla om vattnet och ta ifrån brunnen istället för älven. När jag visade min blandning för Inger fick jag i uppdrag att väga ihop till en 10 kilos spinning.
Här ligger ullen utlagd inför fuktning med spinnolja och sen plysning. Valde att göra min blandning utan alltför stora kontraster mellan ljust och mörkt.
Här håller jag på att bygga upp min "tårta"med plysad ull. Under presseningen ligger "tegeltårtan" så att den inte skall bli för torr. Min blandning fick gå före i kön.
Evelina ha börjat att mata in ullen och eftersom den går runt i en cirkel i maskinen kommer det fortfarande fram garn i "tegelfärg"
Här är första avtaget färdigspunnet och Evelina håller på att byta spolar, jobbet med att haspla klarade jag av själv. Sen återstod tvätt och torkning.
En axelvärmare har jag stickat, det var ett måste. Sen har jag tänkt att sticka en kofta med smala staplar på höjden av garnet, där skiftningarna spelar mot varandra. En lite snitsig figurstickad modell. Färgen kallar vi "Vinternatt"en limited edition som finns att beställa hos Wålstedts.
På övre bilden ser du att de blivit lite gulare sen i höstas.
Då den sista höstsolen lyste på dem för sen kom ju vintern.
Jag har fått utmärkelser från några av er. 
Nystart, vilket lovande och framåtsträvande ord! Här ser ni min senaste nystart, en randig kofta av Ingrids maximalistiska "karamellgarn" som jag köpte under SIV. Allt ingår: ull silke, viskos och mohair! Alla färger är med och dirrrar på den stickade ytan. Helt underbart! För att de inte ska äta upp varandra randar jag med varmt skogsgröna ränder i Angorett. Jag vann ett fantastisk kallgrönt garn i Mohair under SIV som jag först tänkte använda men det blev lite för kyligt. Med ett knapphål i varje grön rand blir även knäppningen maxad. Gör som Ingrid och blandar friskt bland knapparna. Stickor nr 4. 
Nästa kofta är en Vålbergkofta i färgen "Rosen" stickor 5 och vita pärlemorknappar.
Här är en gammal "surdeg" som jag hämtat fram ur förrådet. Handspunnen (av mig) finull med rejäla knutar. Den värsta biten är gjord, snart dags att dela upp i kropp och ärmar. Stickor 5.5.
En kofta till Bibbi i ett tweedgarn av ull och alpacka, förstärkt med en tråd Kidmohair och silke.
En tröja i stickad efter samma metod. Halskanten tänker jag sticka separat och sy fast sen. Garnet är ett sockgarn Handart färg Kirkenes. Svagt melerat i grafitgrått med dots i karamelltoner. Perfekt till mig som inte kan ha svart eftersom vi har det för lite för dammigt och ser luddig ut då jag har svart på mig. Stickor 3,25, det är gruvligt tunnt med kvaliten är så fin.
Eller vad tycker ni? 
aW.jpg)
