Ny bekantskap och när jag får lust med något...

"När jag vill göra något så vill jag ju göra det på en gång!" sa Viola ofta till mig när hon var yngre. Och det är likadant med mig, jag vill skrida till verket just när jag får lust.

Jag tycker livet är alltför mycket, måste annat och jag hinner inte nu, det får bli sen. Men idag såg jag till att göra "ett på direkten" utan att vänta.
Har fått hem en ny garnkvalitet som bara måste testas! På direkten! Ett entrådigt spetsstickningsgarn i en blandning av 70% superwash behandlad mjuk ull och 30% silke. Runt, slätt och blankt. 600meter på 100gram. Nu vill jag provsticka men det går inte, det får bli imorgon. Garnet måste torka först.

Med hej fr. Tant Kofta

Man kan kalla den "mormorsblommor"

Har börjat på en blomsteräng!

Jag har mycket garn (så som de flesta verkar ha). En vanlig färg i min samling är ärtgrön man kan också säga "vårängsgrönt". Särskilt gott om grönt fick jag då jag "ställde in" tonen marsipangrönt till prinsesstårtemössor. Det blev för starkt flera gånger innan jag träffade rätt. Eftersom jag börjat virka lite gick tankarna till "mormorsrutan" som jag virkat tidigare.
Så började jag experimentera lite: En gul rundel i en grön kvadrat och en vågig kant i någon blomfärg. Tror det kan bli fint.
Jag har nu hamnat i läget "bara en ruta till" och lagret av ärtgrönt minskar samtidigt som antalet rutor ökar. Använder rester av "tynn alpacka", noro silksock, Elsebeth lavolds silkywool plus egen spunnet och egen färgat garn.

Ett ps. dagen efter: Vad det skall bli och till vem får ni veta lite längre fram ds.

Webb kofferten är påfylld

Nu finns det nya garner i kofferten.Både sockgarn och lacegarn i lyxkvalitet.

Nu är det snart dags...

Nu lider midsommar mot sitt slut, så gott med lite ledighet. För min del en stillsam historia som till stor del tillbringats i sängen. Där har jag virkat (på en fin grej som ni får se i morgon), fikat, småpratat och lyssnat på radio. Men nu är jag i farten igen och håller nu på att flytta min "öppna koffert" ifrån gästrummet (som nu skall bli gästrum igen) och då passar jag på att fylla på min webbkoffert lite. Här är lite spetssticknings garn av mjukaste mjuka alpacka som framåt kvällen läggs ut.
Problemet just nu är att hitta en bra plats att fotografera, där skall vara lagom ljust och utan skuggiga fläckar.

Med hej fr. Koftan

Romans i apelsinton

Sen några veckor är sjalen jag började på här färdigvirkad.Den har gjort mig småkär och jag har den på mig mycket fast det är sommar och lite för varmt för en sjal. Den är mjuk, lätt och omhuldande och när man sitter på möte och lyssnar kan man klappa den lite.
Färgen är lagom melerad (så som jag vill ha det), lite orange, lite rosa och ibland lite röd. Som en mörk apelsin.
Om några dagar kanske ni får se den på, men idag är jag lite "suddig" i konturen och gör mig inte riktigt på kort.

Sjal fakta: Sjalen är virkad med virknål 4,5 efter VirkPias utmärkta beskrivning. Jag har använt mitt "ugnsbakade" lacegarn av 100% babyalpacka av högsta kvalitet, åtgång 100 gram.

Med hej fr. Tant Kofta

Häng i framkanten och trångt under armen... fy så trist!

Minns ni när jag började sticka den här koftan, ett äkta UFO som nu legat i skåpet länge. Startade med energi, nöjd med de mosaikstickade prickarna och färgkombinationen med glada färger mot yakgarnets mullvadston.Oket blev bra, stickade det på tvären. Så plockade jag upp maskor undertill och började med kroppen. Stickade snabbt utan att prova noga och tänka på att lägga upp maskor under armen för att få en kil (och därmed ökad vidd).
Så började jag lite på ena ärmen som blev för trång, när jag insåg detta åkte koftan i UFO skåpet. Dessutom är framkanten alldeles för lös och utan styrsel, yak garnet är så mjukt och därmed vekt. Jag har ingen lust att repa upp hela stycket!
Men nu har jag tagit mig i hampan och håller på att få ordning på koftan. Har repat upp ärmen och lagt upp extra maskor innan jag startade igen. Gjort en rejäl kil och skall nu börja klippa i kropps stycket för att montera kilen och förbättra vidden. Så har jag stadgat upp framkanten och gjort den mindre hängig. Mer om hur jag gick tillväga får du veta om några dagar.

Med hej från en ordentlig.

ps. Ni som undrar över mina ugnsbakade fina sjalgarner och vill veta när de kommer i kofferten kan jag berätta att det närmar sig. Det är mycket som skall ordnas med på jobbet nu, under midsommarhelgen kommer de. Jag flaggar på bloggen lite innan dess. ds.

Tack och hej leverpastej

När jag tittade in i holken genom webkameran på morgonen den 6 juni var det bara 4 små fåglar kvar. Tre hade smitit sin väg utan att vi fått se hur det gick till. När jag gick ner i öket och satte på kaffet var det en till som smet.
Den dagen tillbringade jag den mesta tiden att kika på ungarna och se hur de hade det. Ett otal filmer filmades och alla var ganska lika. Ungarna kollar ut genom hålet småpratar lite, viftar på vingarna och inget mer händer.


Den 7:e som var en arbetsdag tog jag mig en titt innan jobbet och då låg de små fåglarna och sov. En halvtimme senare kollade min man och filmade hur de två sista lämnade holken. Man kan bokstavligen se att den sista ungen sa "Nu skiter jag i det här" och sen flög sin väg. Det är lite vemodigt men kul att det gick så bra för de små. Nu tänker jag att de sitter i träden i vår trädgård och har det gott.

Med hej från en lite vemodig Kofta

Det är knapparna som gör det!

Jag har stickat en liten kofta av mitt handfärgade sockgarn. Tänker att det blir en bra vardagskofta att ha under jackan eller overallen för en liten ettåring. Den tål att slitas på och tvättas lätt i maskin eftersom det är ett superwash garn.När jag valde färgerna letade jag efter könsneutrala toner. Färger som kan passa och gillas av både en flicka eller en pojke. Jag tycker att vi styrs alltför mycket av vad som är flickfärger och pojkfärger och då blir en fin kofta som stickats till en flicka helt fel på en liten lillebror som skall ärva den efter sin syrra.
Om man ändå vill "könsmarkera" kan man byta knappar när koftan byter ägare.
För det är bara det som finns mellan benen och frisyren (som vi ju klipper i flick och pojkfrisyrer) som skiljer en flicka och en pojke utseendemässigt åt i den åldern. (Det är kanske därför vi är så noga med att könsmarkera kläderna.)
Nu återstår för mig att välja vilken sorts knappar jag skall sy på. Det lutar åt gröna, men jag skall fundera lite till innan jag bestämmer mig.

med hej fr. Tant Kofta

ps. Koftfakta: Till koftan som stickas enligt "uppifrån och ner" metoden gick det åt 120 gram garn och jag använde stickor nummer 3. ds.

Nu finns det nytt garn i webbkofferten

Nu är webbkofferten uppdaterad.Det finns sockgarner i många toner.
Fint garn som passar till en basker.
Och nya färger till axelvärmare.

med hej fr. Tant Kofta.

ps. På söndag den 12/6 fyller jag på kofferten med fina sjalgarner. Det sista som går sen är kvalitén slut. Men jag är på jakt efter en liknande och har flera fina på gång.ds.

Till skuggans lov..

Jag är ingen solfantast, av solen blir jag yr och bränd, skuggan är bäst.Så bästa platsen varma dagar är bersån (som är ett träddäck vi byggt i en sluttning) Nertill är det lite sankt och där trivs korgpilarna perfekt.
I år är de inte nedklippta helt, de får växa ett år till och då blir de enorma. Pilar är hur lättodlade som helst. Ta en kvist och stick ner den i jord (gärna lite fuktig) och vips har du en pilbuske som producerar fina spön till allt möjligt.
När det blåser kan man tro att det är bambu, de vajar så vackert. Minns ni pilkojan så här fin är den nu.

Med hej fr. Koftan

ps. Imorgon öppnas webbkofferten lite mot kvällen. Då kan du hitta sjalgarner, sockgarner och fint garn som kan blir en basker. ds.

"Blöjbyte"

Snabbt och lätt.

Och det är väl tur att det är så med 7 småttingar att sköta.

"Tjo vad det är livat i holken"

Nu har jag kommit åt att räkna alla ungar och de är 7.
Imorse var det bara en som hittat upp över kanten och nu är det endast liten kvar nere i hålet. När man ser hur de övar att gå blir jag rörd in i hjärtat för att inte tala om vinggymnastiken som är underbar.

Med hej fr. Koftan

Nu har de blivit små fåglar

Djupt ner i sin grotta ligger ungarna, nu har de fått fjädrar och är små små fåglar. Vi vet inte hur många de är eftersom öppningen är liten och grottan är vid. När jag lyfter på locket kikar de upp och sen lägger de sig blickstilla och väntar på att jag skall stänga igen.


Men sen är de snart igång igen och jobbar för att komma upp och se sig lite om. Idag är det väldigt segt att ladda upp filmer så jag ger upp. Har flera fina att visa er, men det får bli en annan gång.

Med hej fr. Tant Kofta