I bersån.......

Livskvalitet är för mig att sitta i kvällssol i bersån och skriva stickbeskrivningar.Här är nu alldeles stilla efter en rolig helg med trevligt besök. Vädret är klart och varmt efter lite regn och några åskknallar. Ladusvalorna håller låda och det låter som en "syjunta", ett trivsamt tjatter. De är ett 50tal svalor och de snackar på för fullt. Alla vuxna och ungar från två ladugårdar, ett sensommarljud som jag skall försöka tänka på när det regnar och blåser i november.
Idag har jag renskrivit beskrivning till två nya sjalar. Den enkla "3 rät och en avig" (på bilden apelsinfärgad) och den blå som just nu går under arbetsnamnet "Raka rör". Ni vet väl att det finns en gräsart som kallas rör. De är mycket raka och har en liten vippa längs upp. Med sjalen är det tvärtom, vipporna är längst ner efter kanten men ändå. Så har jag nya vantar på gång med en rätstickad mudd och i fyra storlekar. I morgon skall jag färga garn igen, garn till gladvantar, apelsinsjalar och koftor. Så kommer det nog en lastbil med ett stort paket till mig ifrån England. (Under eftermiddagen idag har det kommit till Göteborg enligt TNT´s spåra försändelser funktion på nätet). I paketet finns det garn (vad annars?)

På lördag är det "Öppen koffert" med mycket nytt och Viola skall baka bullar.

Med hej fr. Tant Kofta som tycker allt är toppen.

En försenad rapport från stickstämman

Nu är det snart en vecka sen jag kom hem från stickstämman och först nu kommer den första rapporten. (Tragedin i Norge, en envis förkylning och gäster i huset har gjort att det inte blivit av.)

Dagarna var så fina och innehållsrika och nu vet jag säkert att man blir en "go" människa av att sticka!

Jag fick gå på 4 kurser alla intressanta och lärorika. Men för mig blev stickstämmans höjdpunkt "Att sticka och dekorera en spedetröja". Kursledare är Inger Olson, här sitter hon och visar hur man gör när man syr fast dekorationerna av sidentyg nertill på tröjans ärmar.Vi fick också höra ett föredrag om tröjans historia och lite om Ingers arbete då hon inventerade spedetröjor i Skåne. På stången hänger Ingers tröjor, två av dem antika de andra tillverkade av Inger.
Här berättar hon om ett projekt där hon provade screentryck på det stickade materialet innan tröjan syddes.
Alla kursdeltagare hade ett arbetsbord med sina tröjor, här är mitt bord med min tröja och min skatt av sysilkerullar och andra fina saker som kan komma att användas till tröjan.

med hej fr. Tant Kofta

Apelsinsjalar

Ni kanske minns apelsinsjal, jag visade några bilder när den hängde i en rosenspalje.Nu har jag fått hjälp av Bella att fotografera den och den är min absoluta favorit just nu, så mjuk och skön. Färgen är liksom"kollrig" och melerad i rosa, orange och rött. Färgerna ligger och retas med varandra och gör de blir extra fina ihop.
Sjalen är virkad av 100gram royalbabyalpacka 750meter/100gram. Jag använde VirkPias beskrivning och det kan varmt rekommenderas. Det blir en så bra form på sjalen.
Nu är det vita royal baby alpacka garnet nästan helt slut (men jag har kvar kvalitén i grafitgrått) Så jag letar nu efter nya kvalitéer när jag inte kan beställa något nytt. Har tagit hem Atelier Zitrons "Filisilk" som består av 70% superwash merinoull och 30% silke. Det är entrådigt och har sträckningen 600meter på 100gram. Har färgat upp nytt "blodapelsingarn" som nu stickas till en sjal, det kommer en beskrivning så småningom.

Med hej fr. Tant Kofta som just nu är på stickstämma i Skåne

Första semesterstickningen avmaskad, blockad och klar

Jag provar att färga en ny kvalitet: "Filisilk" ett entrådigt garn i en blandning av superwash merino (70%) och sike (30%). Garnet har en sträckning på 600meter på 100gram och jag stickade upp en härva för att se hur stor en sjal kan bli.Konstruerade ett enkelt ribbmönster med en liten spetsbård nertill.
Det blev "en lagom" sjal enligt min åsikt. Silket gör att sjalen får ett lite "slirvigt" fall och draperar sig vackert.
Den här kommer jag att använda mycket, mjuk och skön och perfekt till jeans. I morgon åker jag på Stickstämma, kanske blir det en liten rapport därifrån på plats annars blir det i efterhand när jag kommit hem igen på söndag.

med hej fr. Tant Kofta

ps. Jag använde stickor nr 4 ds.

Idag är det tork i luften

Och då passar vi på att tvätta, en fuktig period under sommaren och den är tji att få tvätten torrNär vi var i Indien över nyåret köpte jag lite textil (inte alls så mycket som ni kanske tror utan väldigt måttligt) När jag stod i affären där jag köpte elefantöverkastet passade försäljaren på att visa ett enkelöverkast i samma teknik. I en mycket Indisk mönstring, det som inte var smutsigt grå eller ockragult hade de de här starka färgerna.
Jag köpte förstås överkastet och tänkte att det blir en fin duk, det var den ett tag men så blev det något mycket bättre. Jag gillar att ligga och sticka och lyssna på radio och sen slumra till. Det finns inget bättre, höjden av lyx för mig. På vintern slår jag in mig i yllefiltar men om sommaren blir det för varmt och då är mitt Indiska överkast perfekt! Man är omsluten utan att bli varm.
Jag vet inte riktigt vad tekniken kallas när man "tråcklar" ihop två tunna tygstycken på det här viset. Upp och ner i rader med en enkel sorts pärlgarn. Men fint är det och ett gott minne av en spännande resa.

Med hej fr. Koftan.

ps. Idag fick jag ett roligt besök, en trevlig dam ändå från Ställberg som ville köpa sjalgarn. Så roligt att du kom! Jag fick packa upp koffertarna i en hast inne i växthuset. Nu och två veckor framåt är det ett gästrum på riktigt men sen blir det öppenkoffert där igen.

Jag har öppen koffert alla lördagar i augusti mellan 10 och 14. Det blir flera nya garner och några nya modeller. Viola håller cafe så du kan komma och sitta i växthuset och stickfika ett tag om du har lust. Mer info inom några dagar. ds.

Med hjärtat i halsgropen..

Jag bestämde mig för att färga min spedetröja i grönt. Det är en färg jag alltid återkommer till. För mig är djupt skogsgrönt en trygghetsfärg. Min pappa var skogvaktare och jag var med honom mycket i skogen under min barndom.Första färgningen blev flammig, jag gick upp i värme för fort och då fäster färgen ojämnt. Så det var med andan i halsgropen jag gjorde andra försöket. Nu blev färgen djupare och finare, färgen på andra bilden stämmer bäst. Jag färgade även sidentyg i samma bad. Det undre var med i båda baden och det övre i det sista. Det röda och djupt lila tyget kan komma att bli någon liten detalj, jag får se. Att det skall bli guldband och koboltblå knappar är bestämt. Det lilla runda mässingsspännet har jag köpt i Dalaflodas hemslöjdsbutik (och är gammalt) och det skall putsar så det glänser.

Med hej fr. Koftan.

ps. Något mer om Björn: Jag har inte träffat Björn sen jag flyttade från torpet. Han kom på besök när jag stod och packade mina grejer. Då var han några år äldre och vi hade inte träffat varandra på länge eftersom jag varit borta i ett år och vävt i Borås. Han stod en stund i dörren, han var stor nu och lite distanserad. Så frågade han om jag skulle slänga stensamlingen nu när jag skulle flytta och om det var på det viset så kunde han ta hand om den. Stensamlingen var vår gemensamma och den hade vi samlat ihop tillsammans. En prydlig låda med olika fina stenar Björn hade skrivit lappar och lagt intill varje sten så man kunde läsa var det var för sort. Han fick stenarna och det kändes så bra at han ville ha dem. Det var 1985 och har jag räknat rätt borde Björn vara sådär 36 -37 år nu. ds.

Greja med garn....

I början av 80talet hyrde jag under några år en liten torpstuga i Kolmårdens djupa skogar. Det var mysigt på många sätt men också lärorikt. Jag lärde mig att vatten lätt fryser om vintern och blev dessutom en hejare i att hugga ved. Att möss gillar kläder och gnager små hål i dem, särskilt många hål blir det när de bygger bo i garderoben. Granne med min lilla stuga låg min hyresvärds hus och så några små stugor som hyrdes ut till sommargäster. I en av sommarstugorna bodde en liten pojke som hette Björn. Han hade precis börjat skolan och kom ofta på besök hos mig. "Har du nåt garn som behöver trasslas ut?" brukade han fråga i dörren när han kom och det fanns det alltid. Han var en verklig garnuttrasslingexpert Sen pratade vi om stort och smått, grejade med garn i ett par timmar och tog en fika.
De senaste dagarna har jag grejat mycket med garn. Allt garn jag färgat skall snos ihop till fina "härvkringlor" och det är en meditativ och trivsam syssla. På bilden över ett rött melerat garn till någon som önskat sig ett sånt. Vi får se vad det kan bli.
Här en bild på ett nytt och nyfärgat spetsstickningsgarn 70% superwash merino och 30% silke. Provstickar just nu och det blir bra. Lite tungt i fallet och vacker glans.

Med hej fr. Koftan som nu skall färga spedetröja en gång till eftersom den blev lite flammig i första försöket.

Inför stickstämman

Om ett par veckor är det dags för Stickstämman på Önnestads folkhögskola Jag ser verkligen fram emot dagarna och skall gå fyra olika kurser, två långa och två korta. En av heldagskurserna handlar om spedetröjor. Man får lära sig att sticka och dekorera en tröja. Inger Olsson som är kursledare har inventerat gamla tröjor på museer och hembygdgårdar och nu lär hon ut hur man skall göra för att tillverka en egen tröja.
En spedetröja stickas i ett tunt vitt finullsgarn, man använder stickor 1.5 eller 2 och det blir så fint. Jag har insett mina begränsningar och beställt en maskinstickad genom Inger och skall ägna kursen åt att dekorera den. Tröjan har ett bräm av sidentyg runt halsen och vackra manchetter längs ner på de långa ärmarna. Så dekorerar man med små pärlor och vackra band. Jag har letat fram några spännen, en guldsnodd och annat fint, sen får jag se hur jag gör.
Jag vet inte om sidentyget skall ha samma färg som tröjan eller vara lila eller rött. Några små knappar använder jag nog till dekoration. Men först måste tröjan färgas, jag tycker det är så kul så jag beställde en ofärgad. På första bilden syns några små färgprov jag gjort.

I morgon får du se hur det blev och vilken färg jag till slut valde. Vad tror du?

med hej fr. Tant Kofta

En slarvbukett

Igår firade vi att nu har jag fem veckor ledigt! Framåt kvällen kom Torprosen med make för att äta middag med oss i växthuset."Det är bara en slarvbukett" sa Rosen om den bukett hon hade med sig från sin prunkande trädgård. Men jag tycker den är underbar, extra allt liksom. Här finns många fina blommor men för mig är Mariaklockan bäst. Den har så vacker färg och "prasslar" lite då man tar i den, lite krispigt liksom.
Förr var min trädgård så fin med massor av blommor, en sommar hade jag Mariaklockor i dubbla rader efter en stengång och det var magnifikt. De är lite raka och stela i sitt växtsätt och stod på parad. Och Bella som då var en liten unge fick plocka hur många hon ville.
Mariaklockan är tvåårig, man sår den och får en liten planta första sommaren och så kommer blomningen sommaren därpå. För att förlänga blomningen skall man plocka bort de överblommade blommorna jäms med stjälken. Man knäpper helt enkelt bort knappen blomman sitter i och där fröna bildas. Det är ett särskilt ljud när man gör det, knäpp, knäpp.

En trevlig syssla vackra sommarkvällar.

med hej fr. Tant Kofta