Ett morsomt paket

Igår fick jag ett paket fra Norge och det var en morsom känsla att öppna det. I somras träffade jag Ingrid från Lillehammer på Stickstämman i Växsjö. Vi hade många trevliga samtal och sista kvällen då det var garnförsäljning resonerade vi om garnkvalitéer och tvinning. Då nämnde Ingrid Raumas gammelserie och förklarade sin förtjusning över garnet. Roligt att sticka med som ger vackert och slitstarkt resultat. För några veckor sedan hörde jag av Ingrid på mailen, hon var intresserad av "uppifrånoch ner kofta" häften och vi beslöt oss för ett byte. Nu har jag fem vackra nystan av "Gammelserien", just så vackra som Ingrid beskrev den kvällen i augusti. Eftersom jag har min "Broadway" utaning med flerfärsstickning att tänka på blir det kanske ett par vantar i norsk stil. Tack Ingrid! Först ska nystanen ligga framme som dekorativ glädje.
Med hej fr. Koftan
ps. Jag var bara tvungen att få med 100% resirkulerbar, som det stod på det vadderade kuvertet. Visst är ordet bra, mycket bättre än återvinningsbar. ds

Idag har det varit synd om mig

Ibland frågar folk hur jag hinner att sticka så mycket. Ett svar är nog att jag tränat upp hastighet med tiden, men den vikitgaste orsaken är min sätt att prioritera. Om jag vill sticka så stickar jag. Det är såna fasoner man kan skaffa sig när barnen nästan är stora och man har en toppenman vid sin sida. Dessutom har jag under det senaste året fått möjlighet att gå ner i tjänst, jobbar nu 80% och det ger mycket sticktid. Det får sina konsekvenser att bara sticka hela tiden. Den mest märkbara är att hemmet"slummar igen". Så idag har jag tvingats att se sanningen i vitögat. Här måste röjas och det har vi gjort allihop, hela dagen.

Nu glänser vårt hem!!! Och jag är så nöjd, när det var som värst tänkte jag att nu vill jag bli ett ulldjur och flytta in i ett garnystan, där behöver inte fejas på samma vis.

Nystanen som skådas på bilderna är "Soft dream" 70% superkidmohair och 30% silke. Jag har använt samma kvalitet av annat fabrikat tidigare och det är "som smör" att arbeta med.

Här och här är en mössa och här en liten praktisk "halstrasa" sen tidigare.

Nu ska jag ner till mitt skinande kök och steka älgbiff.

hej fr. Koftan

Något värmande x 2 = Kofta och award

Nu är "Uppifrån och ner" kofta nr 7 är färdigstickad. Precis lagom färdig när rått gråväder slog till här på Västkusten. Den är stickad av Fale Artuts lönspunna garn från egna Värmländska skogsfår. En nästan utrotad fårras som engagerade entusiaster ser till att bevara. De är samlade i Föreningen Svenska allmogefåret. Allmogefår av olika sort har varit på väg att utrotas pga. sin småväxthet. Man har importerat storväxta köttfår som gav mycket mer mat och växte fortare. Men de fåren har inte den intressanta och livfulla ullen. Fales får har alla möjliga färger, vit, beige, brun, grå och brunsvart.

Jag köpte det här garnet i somras då vi var på besök hos Fale uppe Jämtland. När jag varit hos Bolla och köpt stora blanka pärlemoknappar var det inte svårt att para ihop dem. Den rustika ullen mot de blanka knapparna blev så fint.
Så har jag fått en award av Fale Artut, den värmer så bra den också! " En fantastisk bloggvän som sprider glädje i min vardag" Tack detsamma söta Fale!

Jag vill skicka vidare den till alla er som läser min blogg och skriver så uppmuntrande kommentarer. Jag har varit dålig på att svara under en period men ska försöka bättra mig.

Många varma hej från Tant Kofta

Knappfynd!!

Idag har jag och Viola varit på loppis och storfyndat. Vad sägs om 3 påsar med knappar för 3o kronor, vikt 900gram.

Det är en speciell känsla att hälla ut knpparna på en bricka och börja sortera. En högtidsstund för en knappnörd som mig. Först ser man en sort och så ställer man om blicken och ser en ny och sen ser man en till.......
Många av knapparna i de här påsarna har suttit på plagg och är bortklippta, en liten tygflik och tråden finns kvar. Sänder en tacksam tanke till den som tagit vara på dem, de är ju ett kulturarv. På röda brickan närmast är det bara pärlemorknappar, fattar ni fyndkänslan?Här på ett blekgrönt Ekebyfat ligger glasknappar.

När jag sorterar lägger jag alltid särskilda knappar åt sidan ofta är de udda, både till utseendet och till antalet.

Dagen andra storfynd är en handblåst gammal syltburk, som jag tror är ett rastarbete. Dvs. en burk som glasblåsaren gjorde till sig själv. Oftast är de blåsta i en flaskform och sen vidgade upptill för att bli en burk. Den här är vacker så det darrar i mig då jag ser på den. Vackert nött med en matt ring i botten efter lång användning. 20 kronor kostade den och nu har den kommit till ett gott hem ;-)Vidare blev det en sittpuff i skinn, lite kläder till Viola och tekoppar (Rörstrands Elisabeth) till Bella.

Nu är det dags att laga middag.

Ha det bra! hälsar Koftan

Garanterat kalorifria

Häromdagen frågade jag min man vad han tyckte att de här vantarna liknade. Det var innan rosorna kom till och han svarade "Ska det bli en julgran eller en bergstopp?"Jag hoppas att ni ser vad jag försökt härma. Till Prinsess vantarna har jag använt "Heavens hand" ett mjukt ullgarn i rätt marsipanton tycker jag. När jag valde dem frågade Madelene på Karma om jag skulle sticka en Lisebergskanin ;-)

Det här är ett litet sidospår i mitt Broadway tema. Men jag har iallafall stickat med två färger samtidigt vilket jag inte gör för jämnan.

Med hej fr. Koftan

Svar på frågor som kommit i kommentarer:

Stort tack för beröm, det gör mig så glad.

Det här är en inspirationsblogg och det är meningen att du ska bli sugen att göra själv. Så är det någon mer som vill sticka "marsipantårtavantar" till sig själv och sina nära och kära är det helt ok (Men jag blir putt om det är till försäljning).

Låna bild och sen länka till mig är också ok och bara roligt.

Funderar på att sätta ihop en beskrivning om intresse finnes, vad tror ni?

Med hej igen från Koftan

Blomman för dagen

Nu är det några veckor sen jag städade bort gurkplantorna. De planterades i en gammal silltunna med sällskap av ettåriga klätterväxten blomman för dagen.

Vi skördade gurkor ganska länge under sommaren. En särskild lite knottrig och krokig extra god sort från Kina.

Samplantering var inte någon bra idé, gurkan åt upp allt som fanns av näring.Endast två blommor slog ut och lyste mot mig under taket dagen innan allt skulle bort.

Nästa år ska de få en egen kruka så de får visa mer av de skira "pappersblommorna"

Färgen är något särskilt tycker jag, den "isar" sig in i ögat.

Högst uppe vid taket skymtar de fram , det blev verkligen blomman för dagen.

med hej fr. Koftan

Visst är det roligt med paket!

Häromdagen fick jag ett silverblänkande paket från Bella i Stockholm. Hon tyckte jag behövde piggas upp lite och hon lyckades väl.
Två vackra nystan Classic Silkwool i silvergrått och blekt turkos. Bella har ett säkert öga för färg och väljer alltid andra kombinationer än jag skulle gjort, vilket är spännande eftersom jag tycker jag också har en känsla för färg. Nystanen kommer att vara "skörtfärger" i en vinterkarusell som jag planerar att sticka. Bottenfärgen är vit, Wåhlstedts 3/2 som är så vackert. Här ligger de tillsammans med några skörtfärger till.

Har fått frågor om axelvärmaren i Zitrons Noblesse. Mönster och garn finns att köpa här.

I Karmas butik i Torslanda finns också mitt "Uppifrån och ner kofta" häfte att köpa om man är på besök i butiken.

med hej fr. Koftan

Broadway muddar!

Nu är Broadway muddarna klara, gatan som går på tvärsen är sydd med maskstygn. Men var är ljuset och färgen?

De här muddarna är "snurrbara". Vill man vara strikt har man strama sidan fram.

Och om man vill "tända upp lite" snurrar man ett halvt varv och..........

Då tänds ljusen! Ett för varje teater.

Jag har stickat med supermjuka garner från Lienes design. Prada gold i svart och angorett som färgats i blågrått och så lite neon färger till det. Förra inläggets Broadway bild hade en ton av det gråblå med turkos klang tycker jag.

Stickor knitpro i trä storlek 3. Nu är del ett av mitt danstema klart och jag fortsätter med smågrejer som blir klara snabbt så jag kan testa nytt. Nu är det en vit mössa med Piet Mondrian mönster som svävar i mitt huvud.
med hej fr. en snart världsvan LantisKofta

from Broadway till Vallervägen

Jag gillar kontraster och mellan Broadway och min kära Vallerväg är det långt, även om svängen på tvären till viss del är lika. På Broadway bilden syns den längst i kanten och Vallervägen svänger borta vid det lilla röda huset.Senare i eftermiddag kommer "ljusen att tändas" på muddarna som jag stickar. Men först måste min modell vakna till liv, hon har en annan dygnsrytm än jag och det är ingen idé att fråga en nyvaken om hjälp vid fotografering.
Nu ska jag berätta en underbar historia om nästan samma sak:
New York och Valler.
Vi bor nära Göta älv och den var kontakten med världen i långa tider innan vägarna blev bra och bilar vanliga. Det var ångbåten man tog då man skulle till Kungälv eller Göteborg. Då gick man ner till "Brögga" och hämtade eller lämnade varor eller klev på för att åka med.
På 1950talet blev en släkting till oss inbjuden på kaffe i en granngård. Frun i huset bjöd in. "Jag har fått kort från min syster i Amerika och det är på Näv Jårks brögga". Så kan man också benämna frihetsstatyn i hamninloppet till nyss nämnda stad.
hej fr. Koftan

Broadway var är du?

Med lite fantasi kanske du kan se att jag försöker sticka Manhattans rutnät av gator. Men vad har hänt med Broadway som tar slut på mitten? Och var är alla teatrarna?
När den andra mudden är färdigstickad är det dags för glamour och färg. Vi får se, kanske blir det idag. Nu är det frukost sen är det loppis.
hej fr. Koftan

Om cirklar och att allting går runt och kommer igen

I början av 1980talet bodde jag i Norrköping och gick på konstskola. Det var då jag startade upp med mitt knappsamlande på allvar. Mina bästa fynd gjorde jag i små sybehörsaffärer eller butiker med kortvarusortiment såsom benkläder, strumpor och knappar. Om man blev lite tjenis med butiksinnehavarinnan, (för det var ofta en äldre dam)kunde man få komma in innanför disken och titta i lådorna själv. Ett av mina riktiga höjdarupplevelser var i en liten butik i Eneby. Där köpte jag stora maffiga kappknappar i pärlemor i vitt, grått och blått. De blåa var finast, stora tjocka med rosa baksida, det fanns 5 stycken och dem köpte jag. En knapp fick en kompis i födelsedagspresent som ett halsband. Två blev stoppare i en ryggsäck som jag vävde då jag gick på textilinstitutet i Borås. Vi hade en uppgift att väva med inslagseffekt i korskypert och med en allmoge randning. Jag beslöt att prova ikatfärgning, valde Wålstedts gobelänggarn som hårdtvinnat och blankt. Nu är ryggsäcken 25 år och still going strong.

Det finns fortfarande en liten garnrest av det vackra garnet kvar i mitt beredskapslager.

Då jag stickade axelvärmare av Vålbergarn passade den fjärde knappen perfekt.

Hur har det nu gått med den femte? Den är den vackraste, den är tjockare än de andra och har en heltäckande rosa baksida (efter snäckans färg). Just för tillfället är den lite försvunnen, men det finns någonstans i mitt livs lager av fina grejer. Det är jag helt säker på!

Med hej fr. Koftan

Garn och Choklad!!

I fredags låg mitt paket i Garn och Chokladbytet och väntade på mig. Det var Lotta från Stockholm som skickade paketet till mig.

Garnet, ett handmålat sockgarn från Marias garn. Mina tankar går till blyga penseer tidigt om våren.

Påsen med choklad från NK som är nu uppäten och ett minne blott. Torr sherry och en liten konfekt det är livet på en pinne!

Med i brevet låg också Johanna Wallins nya muddhäfte. Tack Lotta, det är toppen!

Och tack Ulrika på Sticka Mera, stickbloggvärlden vore fattig utan dina insatser!!

Nu är jag igång med "bråddvej"

Jag är taggad och i farten som sjutton, så spännande att prova nytt.

Roland däremot han har kommit på att i utblåset från datorn är det varmt och gott. Nu är det stickdags! med hej fr. Koftan.

ps. Emma beskrivning på mössavslut kommer om några dagar. ds

ps.igen Roland är döpt efter en kompis till min man, de är görgoa, rödhåriga och lite runda om magen båda två ds.

Nystickad mössa för jakt

Imorgon börjar älgjakten i södra Sverige. Min man är en inbiten jägare av en lite ovanlig sort. Han har inte keps eller hatt som andra jägare, han vill ha mössa i Jack Nicolson modell.Hans första orangefärgade jaktmössa stickades av mig i ett förfärligt syntetgarn. Han var jättenöjd ända tills den försvann under en jakt. En tid senare återfanns den, men då hade en skogsmus byggt bo i den så den fick ligga kvar. Sagan om vanten är nästan sann med andra ord. Annars är hans favorit den jag stickade av Fales garn tidigt i våras, men den syns dåligt vid jakt. Den här är stickad med kant i Wåhlstedts "Joel" och resten i en blandning av alpacka och ullkamgarn och den missar ingen.

Visst är hösten är vacker, häggmispeln är självlysande.

Med hej fr. Koftan som nu värmer upp inför kvällens "Bråddvej" dans.

I startblocket för Broadway style

VisaLisa har verkligen utmanat mig och det känns så kul, att få något att bita i så att säga. Broadway är långt ifrån den feta leran i Romelanda. För att komma i stämning jag har googlat fram några inspirationsbilder:Piet Mondrians "broadway boogie woogie" inte så dum. Den är ju nästan som ett stickmönster.

Ett Broadway foto, starka kontraster, mörkt och ljust.

En karta över Broadways teatrar, går den att sticka? Broadway svänger så snajsigt lite på tvären i det strama rutnätet av gator.

Inser att nu är det lyxkvaliteer som gäller, tunnt och mjukt. Kashmir, angora, alpacka och merino extra fine. Svart och mörkblått mot karamelltoner.

Ett litet stickat prov, som inte visar så mycket mer än att jag använder stickor nr 3 och kommer att jobba med kontraster. Resten får ni se sen.

En idé som inte är Hollywood week

Vad kan man göra med?Ett nystan Vålberggarn i färgen "Hjortron"

Pyttesmå snitsiga porslinsknappar i koboltblått från Bolla

Tunn vadmal i tjusig kulör, ni får se framöver.

Det blir inte "Broadway dance" som är min utmaning. Men jag kan berätta att i mitt huvud är det "Hollywood week" (vilket drag!) och till helgen presenteras mina tankar. Det är långt från mitt vanliga jag, nu blir det lyx, glamour och glitter. En utmaning för en lantistant med foträta skor och sitt hjärta i skogen.

med hej fr. Koftan

Axelvärmare i Vålberggarn

Jag är passionerat förtjust i Wåhlstedts Vålberggarn. Vacker svensk ull färgad och sedan spunnen i meleringar i underbara och poetiska kombinationer. Jag vet inte hur länge Wåhlstedt har tillverkat garnet men jag kom i kontakt med det i början av 1980talet. Då fick jag en kofta i färgen "Björnmossa" av min farmor. Nu har jag stickat axelvärmare av garnet. Man blir varm och trygg av att ha en sån värmare över axlarna.

Violas värmare är stickad av färgen "Midvinterros" och min är av "Havsturkos".

Värmaren är stickad på tvären med förkortade varv. Det gick åt ca 170 gram garn och jag använde stickor nr 5.

Visst har jag en tjusig dotter!

Mönster och garn finns att köpa genom Wålstedts och de är med på Syfestivalen i Kista

Med hej fr. en stolt Kofta

ps. fotograf: Torprosen ds.