söndagen den 28:e februari 2010

Nu vill jag göra nya grejer med lite vårvinterkänsla

För mig har det varit vantar länge nu. Det är ett meck att konstruera beskrivningar och det blir många vantar stickade för att testa att allt stämmer. Den här helgen gör jag de sista. Det ska blir vantar som present åt mina söta modeller. Sen får det räcka tills i höst. Då ska jag sammanställa beskrivning till tvättmaskinsvalkade vantar. (För dig som vill testa på direkten kan jag rekommendera Tålamodspåsens fina valkade vantar med virkad spetsmudd) Nu vill jag göra nytt! Det har ju stickats Citroner överallt i stugorna under vintern, en vacker modell av sjal, gillar "böjen och svajet". Jag har inspirerats att färga citrus: Det har blivit apelsin, citron, rödgrape och idag är det lime som färgas nere i källaren. Vi får se vad det blir, det kan bli toppen eller ett riktigt bottennapp.
Jag har många goda sidor och en del svagheter. Jag kan inte vänta med att berätta om jag har något roligt på gång. Så nu får läsa om min planer lite för tidigt.
Med hej fr. Koftan.
Ps. Men jag ska inte berätta vad jag gör med garnet Unisono, det vill jag visa för KarMa tjejerna först av alla. ds.

Nu är Kofferten uppdaterad

Med nyfärgat garn att sticka axelvärmare av.

lördagen den 27:e februari 2010

Tvättmaskinsvalkade vantar

De här vantarna stickades under OS invigningen och valkades dagen efter. Sen blev de liggande och fick mogna. Blomman jag började att brodera blev alldeles fel, som en stor blaffa. Jag hade sytt knappar runt den svarta cirkeln och det blev bara för mycket. Så till sist blev det en knapp per vante och lite "trudeluttbroderier" runt om istället. Knappen är från Bolla och mest nöjd är jag över bladen på stjälken som gör att blomman blir ett kvinnotecken.
Vantarna är stickade med strumpstickor nr 5 och dubbelt garn. De var rejäla i storleken innan valkning, stor herrstorlek ungefär. Min erfarenheter kring valkning i tvättmaskin är att ullen krymper mer på höjden än på bredden. Därför ska du sticka lite långsmalt. Resårstickning blir inte så bra eftersom man valkar ihop, en slät mudd är att föredra. På de ovalkade vantarna kan du se att jag gjort ökningar vid handloven. Det och en istickad tumkil gör att vanten får en bra passform.
Vantens form försvinner inte i valkningen, så det är viktigt att få till det från början. De här vantarna har lite för stora och breda tummar. Jag valkar i tvättmaskin och slänger med dem tillsammans med den vanliga tvätten på 40 grader. Så drar man och grejar lite då de kommer ut så de blir släta och fina.
Man kan tro att vantarna är stela som pansar eftersom de står upp. Men de är jättemjuka och som stöd vid fotograferingen har jag använt ett par fina parvasar från det förra sekelskiftet.
Med hej fr. Tant Kofta
ps. Idag puttrar färggrytorna i tvättstugan och imorgon blir det uppdatering med nya garner till axelvärmarna i Kofferten ds.

fredagen den 26:e februari 2010

Om att köpa garn i Peking - Beijing

Jag fick en fråga via mailen om adress till garnbutiken jag besökte då jag var i Beijing.Om du besöker den spännande staden måste du handla lite garn också.
Det är ju inte helt lätt att göra sig förstådd men det funkar.Man handlar vid en disk och för varje garn man beställer skrivs ett litet kvitto. Sen går man fram till kassan och betalar, så stämplas alla kvitton och man går tillbaka och visar dem och så får man sitt garn. Damen med blank rosa jacka står vid kassan och väntar på sina stämplar.
Peking är en jättestad, men det är lätt och billigt att åka taxi. För att taxichauffören ska förstå vart man vill behöver de en lapp eller ett kort med adressen. Hotelladresser är bra eftersom de är kända av chufförerna. Vakten vid ditt hotell kan hjälpa till.
För att komma till den trevliga garnaffären ska du ska åka till Jianguo Qianmen Hotel
när du är framme ställer du dig med ryggen åt hotellet går över gatan och till vänster. Ett par kvarter bort ligger garnaffären. Lätt som en plätt.
Hälsa från mig, med hej från Tant Kofta

tisdagen den 23:e februari 2010

Fårmidabelt Fårtjusande!

Det här var min första fårfest men absolut inte den sista! En av de verkliga höjdpunkterna var den "Fårmidabla fårtjusande filinspirerade fårfestshowen" Oslagbar helt enkelt.Det hela började med en boxningsmatch. Kombatanterna hade tovade boxarshorts!
Innan matchen startade laddade den blå killen sin styrka med en hemstickad folkdräktsmössa. Boxhandskarna var lusetumvantar.
Kampen gick fram och tillbaka, klackens blå och röda ullflaggor åkte upp och ner, tills träffen kom.
Massor av roliga och eleganta nummer förljde varandra. Här lite tango, de flesta plaggen var av ull och tillverkade av utställare på mässan.
Hur fräckt som helst!
Här är alla samlade för att ta emot publikens jubel!! Gunilla Paetau-Sjöberg var presentatör och Mirjam Sköld var koreograf.
Med hej fr. Koftan.
ps. Gunilla P-S är en av mina idoler ds.

söndagen den 21:e februari 2010

Nu ska jag skaffa en borste till bilen.....

Det låter slarvigt men det är sant, jag har ingen bilborste för snö. Brukar dra ett par drag med undersidan av armen eller ta till piasavakvasten vid krislägen. Här på västkusten är vi inte vana vid snö. Igår fick jag låna borste av den rara B&B värdinnan och imorse borstade min morbror av bilen åt mig. Vilken tur att han bor i Karlstad och kunde tänka sig ett besök av mig, det gick inte att ta sig hem igårkväll. Men imorse var vägen fri igen och de upplogade drivorna hur höga som helst. Imorgon berättar jag mer om den inpirerande och lärorika Fårfesten. På bilden ser ni Wåhlstedts monter med Evelina bakom disken.
med hej fr. Koftan

fredagen den 19:e februari 2010

Fårfest med snö

Runt KilArena där Fårfesten äger rum finns många färgglada "ullris" som lyser så fint mot all den vita snön. Visst ser det lite extra puffigt ut med snömössor på alla ullbollar! Förutom att kika på olika utställare har jag idag gått en Workshop. "Sticka direkt ur råullen" med den danska fåraherden Berit Killerich från Lystbeakgaard på Sydvästra Jylland.
Hon har 400 tackor, de flesta av rasen Spelsau. De klipps en gång om året och då är ullen väldigt lång och hänger ihop i fällen. Om man drar ut ullen i sidled bildas långa band som man veckar ihop i handen och stickar av på direkten. Ingen kardning eller spinning. Berit var en härlig inpiratör och om jag förstod henne rätt kallade hon metoden "dogma stickning". En mycket bra benämning. Man kör på bara precis som det är.
Här sitter Yvonne Nyström från Klässbol och stickar direkt ur fällen.
Jag nattar över här och har det mycket mysigt. Imorgon blir det bla. färgningskurs och sen återstår att se om det finns någon väg som leder hem, håller tummarna för att den inte snöat bort.
Med hej fr. Koftan

onsdagen den 17:e februari 2010

Fårfesten nästa........

På fredagmorgon sätter jag mig i bilen och åker till Kil utanför Karlstad.
Jag ska på fårfest under fredag och lördag, med i bilen är de nystickade Vålbergvantarna, Min uppifrån och ner kofta i Vålberg garn och kofthäften. Så har jag en nyss påbörjad kofta med, den får följa med för att ni som kommer till Wåhlsteds monter lättare kan se hur uppifrån och ner metoden går till.
Midvinterros, rosen och blåeld är färgerna i randningen.
Här kan du läsa mer om fårfesten.
Ses vi där? undrar Koftan.
Ps. Tårtvantarna ska åka till Stockholm med KarMa tjejerna på Syfestival. ds

söndagen den 14:e februari 2010

Tant Kofta presenterar:

Hej, hej! Nu har jag meckat färdigt och öppnar nu min koffert. Klicka på kofferten till höger så får du se vad som finns där.Beskrivning till Axelvärmare med blad finns att köpa där.

De pluttesöta tårtvantarna finns också i kofferten.

Men inte de fina tjejerna.

lördagen den 13:e februari 2010

Jag är nog en periodare

För nu har det varit vantar för mig sen snön kom. "Hur många vantar har du stickat?" frågade min svärmor idag. När jag räknade efter kom jag fram till över 15 par. Alla med liknande stuk. Slät mudd och tumme med istickad kil. Jag gillar den enkla och lite figurstickade modellen.Vantarna jag visar idag är stickade av Vålberggarn "Hjärtvantarna" i färgen "Joel" med kant av "Blåeld". De är mycket enkelt dekorerade med en kedjesöm, runda klädesprickar och knappar från Bolla. De är mina energivantar. De randiga vantarna är stickade av "Hjortron" och "Tallstam". Två varv växelvis av varje färg. Reliefeffekten bildas genom att jag stickar det andra tallstamsvarvet avigt.
Beskrivningen är densamma till båda vantarna och till de här som visas på Fårfesten i Kil om en vecka.
med hej fr. Koftan som nu går över till en kofta istället.

tisdagen den 9:e februari 2010

Vad är det i de här?

Här är ett auktionfynd som jag haft i många år och gillar mycket. Det har varit många olika grejer i den under åren. Koffertar är så bra för samlare, de rymmer mycket.Under en period har den till och med varit ett soffbord i vardagsrummet. När jag köpte kofferten var varningslappen röd. Varsamt är ett ord jag tycker om. Men vad är det i den nu? Ja det får ni veta om några dagar, kanske till helgen.
"Det var ingen dålig köttbulle" sa tjejen på Maxi när jag hämtade paketet.
Men det är inget kött i den bullen, det är mycket bättre än så!
med hej fr. Tant Kofta

måndagen den 8:e februari 2010

Vålberg vantar

Igår fotade vi vantar. Här ser ni Vålbergvantar x 3. Viola med sin kusin Simon och grannflickan Matilda modellar. Matildas vantar är i storlek 7 år och stickade med färgen "Jeansblå", vanten har ett resårband och en knapp vid handleden för att sitta bra.
Vi fick med lilla Moa på ett hörn, hennes vantar är stickade i "Hjortron"
Violas vantar är stickade i färgen "Rosen"
Simons bruna vantar i "Tallstam".
Simon och Viola skall värmde upp lite inomhus först.
Vantarna med beskrivning gör entré vid fårfesten i Kil där Wålstedts har en monter med sitt fina garn.
med hej fr. Koftan

söndagen den 7:e februari 2010

Röhsska museets Konstslöjdsalong 2010

Igår var jag inbjuden till vernissage av en bloggbekant. Jag lärde känna henne då hon var med och stickade den här fina uppifrån och ner kappan. Kappan som gjorde succe på syfestivalen i Borås. Alla som gick fram till montern där jag höll till pekade på kappan och sa "Den är finast" På Röhsska visar BrittMarie Sjöberg från Växjö sin stickade cykel. Den är så häftig!
Det var halvt kaos på Röhsska igår, det kändes som hela stan trängdes i de mörklagda lokalerna. Man fick inte fotografera, så jag "snodde" bara åt mig några snabba bilder utan blixt som inte alls blev bra.
Det här är Kristin Billes "Bottle up"En lampa av petflaskor. Utställningen håller på till den 9 maj så jag ska dit igen och titta när det är lite mer luft mellan alla grejer.
Tack för inbjudan BrittMari, det var kul att ses på riktigt.
med hej fr. Koftan

fredagen den 5:e februari 2010

Om mormorsrutor och färg

Jag är liksom många här i bloggvärlden förtjust i mormorsrutor. I början av 90 talet gjorde jag två filtar av ullgarnsrester. Av sånt som blivit över från vävning av plädar plus en massa växtfärgningsprover. Minns att jag var nöjd över att ha så mycket garn av liknande färger så att jag fick enheltliga filtar. Särskild nöjd var jag över den här: Den innehåller både "industrifärgat" plädgarn och växtfärgat. Främst från stenlav som ger en så vacker rödbrunfärg. Den har efter 20 år blivit väldigt ojämn i färgen och fläckig.
Här syns det tydligt, lapparna är blekta men inte garnet jag virkade ihop filten med.
Ett råd till alla färgningsentusiaster. Färga loss, det är så kul! Men använd beständiga färger till gjejer som du skall behålla länge. De här filtarna håller ju i minst 20 år till, undrar hur de ser ut då?
Filtarna är ju okej, men här kommer ett sorgligt exempel. Här är den huvudlöse "Kegge". Han är Bellas kompis som hon hade när hon var liten. Han blev huvudlös när lillasyster Viola upptäckte att hans huvud var gjort av ett torkat äpple.
"Kegge" är ett skogstroll med skogsgrön tröja. Om ni tittar honom under armen ser ni ett uns av den fylliga gröna tonen tröjan hade ifrån början. Jag borde stickat tröjan i ett färgäkta garn och tovat ett huvud åt honom som jag gjorde till de här.
Med hej fr. Koftan

tisdagen den 2:e februari 2010

Räknas detta som ett X

Jag gillar att mata fåglar. Vi har flera automater och skålar med mat utanför köksfönstret. Under helgerna brukar jag fylla på fågelmat strax innan vi äter frukost. Så sitter vi och väntar och ser vilka fåglar som ska dyka upp. För det mesta är det helt vanliga fåglar så som talgoxe och blåmes. Ibland kommer nötskrikor och roffar åt sig, de är fågelbordets värstingar då flyger alla andra sin väg. För varje ny sort gör vi ett X.
Min favoritfågel är nötveckan, den är liten och spolformad och rusar upp och ner för trädstammarna där automaterna hänger. När de äter hackar de intensivt så fröna sprutar omkring dem.
I söndags kom en ovanlig gäst till fåglarnas matplats.Vi stod i köket och kikade på den bakom amaryllisen. En hare, den satt länge och åt av fröna som nötveckorna sprider ner på marken. Den var så fin, tassarna hade en vacker hasslenötsbrun ton. Efter en stund hoppade den vidare och den magiska stunden var över.
med hej fr. Koftan