Imorse hade vi en så fantastisk soluppgång så jag var tvungen att springa ut och ta några foton. Agapanhusarna står kvar ute med "täcken" av badlakan. Det är inte mycket kvar av de magnifika blommorna med de behåller sin skönhet ända till slutet.
På fredag ska jag höströja lite i växthuset, så får de flytta in där när jag har fixat plats.
Och eftesom jag är en som vill sätta igång direkt är en "axelvärmare" påbörjad. I korgen ligger Wåhlstedts Vålberggarn i färgerna, Havsturkos, Rosen, Midvinterros, Hjortron och Joel. Under värmaren ligger ett vitt tjockt tvåtrådigt garn också från Wåhlstedts som skall bli en "Vinterkarusell"
Så här såg montern ut innan mässan öppnade.
Här ligger så fina garner jag köpte av Liene. Yak, merino/kashmir och angora/merino. I helgen åker färgbyttorna fram, då ska en del av garnerna "softas ner" lite och sen skall jag sticka baskrar som valkas så de blir täta.
En annan firma som hade många vackra garner var Garnpaletten, där köpte jag ett tunnt höglandsgarn till en sjal. Garnpaletten var också "koftlakejer" och hade med sig koftor som skulle till min monter. Stort tack för hjälpen!
Innan mässan hade jag planerat att jag skulle hinna med att fotografera, gå runt och kolla noga i alla andra montrar. Det blev inte så mycket av det, vi (jag och min yngsta dotter Viola) hade full fart i monterna mest hela tiden och vi hade så kul!Nu vill jag tacka er allihop! Fia, projektledare för mässan som bjöd in mig. Eva i Halmstad, Lena i Romelanda, BrittMarie i Växjö, Sara i Stockholm, Curiosa Stickerier och Garnhumlan som lånade ut era koftor. Stort tack och kram till Fale Artut som är den som satte i gång det här med "uppifrån och ner" då jag stickade av hennes handspunna garn i våras.
Det har varit så roligt att träffa många bloggare IRL och lika roligt har det varit med er som har kommit fram och berättat att ni brukar läsa min blogg, men aldrig skrivit någon kommentar.
Lite fler bilder på mässan kommer och så blir snart ett inlägg om hur man kan köpa "kofthäftet" och 10 hemligheter om mig.
Hej hej fr. Koftan
Imorgon blir det ny hängning för då ska jag visa några koftor till.
Bakluckan är packad, i korgsängen ligger 13 koftor och i den bruna lådan (som förut var en låda till en dammsugare) ligger verktyg och annat smått och gott. Bla. många fina bilder på era koftor
Det enda som återstår är, "koftskolan" som behöver roddas lite.
De ska med till Syfestivalen till att börja med men kommer sen att finnas till salu via bloggen och hos min syster med Bibbis textil .
Det känns lite overkligt att se det jag jobbat med upptryckt på det här viset. Passar på att skicka ett tack till Fale Artut som läst min kladd och hittat missade kommatecken och annat smått och gott. 
Jag är ofta lite stel och lite kall över axlarna och då är en axelvärmare perfekt. Lagom varm och lite fin samtidigt. Den här värmaren är stickad i ett garn från Atelier Zitron. Det heter Noblesse och består av en blandning av merinoull och silke.
Jag kallar den för prickruta och "svajet" nertill får man med hjälp av vändningar mitt i varvet, värmaren är stickad på tvären. Jag har gjort en beskrivning till värmaren som finns i min koffert du kan också köpa en materialsats med garn i Karmas webbshop.
Det är ju inte helt fel att få göra detta på en så vacker plats som Skärhamn. Imorse gav jag mig ut på en liten fototur. Jag märker att jag mer och mer söker mig ner mot marken när jag fotograferar och idag hittade jag så vacker ockrafärgad lav på de bohusländska klipporna.
Imorse fick jag se hur snyggt det är, laven glödde och låg som kartor över okända länder på stenarna.
Ihop med havsblått och gråsvart är det oemotståndligt vackert.
Tack till alla för trevliga kommentarer på bloggen. Nu är jag dålig på att svara, men kommer att bättra mig efter den 27/9.
Igårkväll sydde jag i etiketter i koftorna som skall med.
Det är min syster Bibbi som sytt dem åt mig. Toknöjd är en bra beskrivning.
Några koftor märktes i ryggen och en del nere i ärmen.
Idag har jag och Viola med kompis varit på loppis och där träffade jag Bohusstickan och det var kul att vi äntligen stötte på varandra.
I korgstolen ser ni mitt nästa loppisfynd en ullkudde i krabbasnår. Jättefin och mild i färgerna och typisk för Bohuslän. För några år sen köpte jag en kudde i samma teknik också på loppis. När jag kom hem och tittade lite närmare hade väverskan vävt in hakkors. Det gick kalla kårar på min rygg när det slog mig att det satt bondtanter på landsbygden och vävde sånt på 1940talet.
En påse ryagarn fick följa med och en linneduk i brunt!! Som för ett litet tag sen var världens fulaste färg. Man utvecklas! Ryagarn använder jag att brodera med, petit points på långstygnsväv.
Dagen sista fynd var många rullar med sysilke, knapphålssilke och två dragkedjor. Den med grön strassdekoration var oemotståndlig, ni som läser min blogg har ju förstått min fabless för elegans och flärd.
Så här såg det ut i juli, rosenhuset var ett vackert rosenhus. Rosa Helena "Lykkefynd" öste på med en fantastisk blomning
I min rundel som är gjord av gamla bussrefuger i granit blommade "Jaquelie Du Pre" så himla fint.
Nu är trädgården full av ogräs och borde röjas upp.
" Det enda som är i trim på dig är händerna! sa min man imorse, då jag låg i sängen bredvid och stickade. Han har rätt, efter syfestivalen ska jag ta ny tag på många vis.
Hon är inte på något fotograferingshumör den här helgen, så det blev min man som fick hoppa in istället. Vi gick upp i skogen bakom oss och fram till ett ödetorp. Där finns en så vacker stensatt fägata.
Jag har funderat lite över var det fanns en passande bakgrund att fotografera emot. Jag tänkte mig en ruffig betongyta men det fick bli det gamla torpets vägg.
Jag känner mig mycket glad för koftan och den blev som jag tänkt mig. Melerad men inte flammig, med levande färger. Det finns ett litet men, koftan vrider sig lite, det beror på att garnet är lite för hårt spunnet, men det gör inget tycker jag. Det är en varm och trygg kofta, det vita på koftan kommer från mina flasklamm och angorakaniner jag hade för längesen.
Jag hade 700gram garn och det återstår ca 25gr, vilken tur att det räckte!.Nu återgår jag till att skriva en "uppifrån och ner kofta" beskrivning som ska finnas med på Syfestivalen.
I somras då vi besökte Fale Artut köpte jag tjockt ullgarn av henne. Mörkt brunsvart med lite grå stänk, ett maffigt urgarn. Ullen är från hennes urfår, Värmländska skogsfår. Garnet har legat i ett skåp sen dess och kikat ut genom glasrutan och nu var det dags. Har provstickat, den blanka knappen och det rustika sticket gifter sej på ett särskilt vackert vis. Jag tror det är kontrasterna som gör att det blir så vackert. Modellen är självskriven, en rak "uppifrån och ner kofta". Nu har jag använt Knitpro stickorna i metall ett par dagar, jag är mycket nöjd. Stickorna är snabbstickade och kablarna fungerar perfekt. Läs gärna i Koftans kofta bloggen om förberedelserna inför Syfestivalen. hej fr. Koftan
Jag blev också tvungen att köpa några stora blanka pärlemoknappar och vita med strålar hamnade också av en mystisk anledning i påsen. För att inte tala om småttisknapparna som är så fina till muddar. De koboltblå är av porslin och hur fina som helst. Imorgon är det ledig dag och då ska det stickas och skrivas beskrivningar!
Det blir en rikitg glädjekofta, färgerna sjunger då man tittar på den. Den ska sen med till Syfestivalen i Borås.
Jag stickar nya prover inför dagarna i Borås då jag kommer att visa hur man kan sticka en uppifrån och ner kofta. Till proverna ska jag använda Heavens hand, ett väldigt passande namn tycker jag. Igår slog jag till och köpte nya rundstickor Knitpro de luxe set i metall. Har tidigare funderat på de i trä, men mitt estetiska sinne blir stört av de spräckliga stickorna. Det är garnet som ska tala när man stickar.
aW.jpg)
